Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den fege Negore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
näsor och runda huvud; sibiriska halvblodsfolk, vilkas
näsor närmast påminde om örnnäbb; och magra
människor med sneda ögon, människor, i vars ådror det
rann mongol- och tatarblod likaväl som slaviskt blod.
Vilda äventyrare var de alla, rövare och plundrare
från fjärran land på andra sidan Berings hav, och de
drog fram över den nya och okända världen med
eld och svärd och grep girigt efter hela dess rikedom
av pälsverk och skinn. Negores blick vilade på dem
med tillfredsställelse, och för sitt inre öga såg han
dem ligga krossade och livlösa mellan klipporna.
Men ständigt såg han framför sig Oonas ansikte och
gestalt, som väntade på honom vid övergången till
passet, och ständigt ljöd hennes röst i hans öron, och
han kände den milda, varma glöden i hennes ögon.
Men han glömde aldrig att skaka av köld eller att
snubbla, där vägen var ojämn, eller att skrika högt
av smärta, när pisksnärten träffade honom. Och han
var också rädd för Karduk, ty han förstod att han
inte var ärlig. Han hade falska ögon och en smidig
tunga — alltför smidig, sade han till sig själv, för
att vara ärlig.
Hela den dagen fortsatte de att marschera. Och
nästa dag, då Karduk på Ivans befallning frågade ut
Negore, sade han, att han tvivlade på att de skulle
möta hans stam förrän nästa dag. Men Ivan, som
233
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
