Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EU’ huru de sig sammanpara;
Så fick I lust att göra rön,
Om ock uti ert eget kön
En dylik eld skull fintlig vara.
Naturen, som Er möda såg,
Med hvad begär och särdels håg
Uti dess rike I arbetat,
Hon har nu för Er trägna svett
Till vedergällning Eder gett
Den skönsta blomma, som hon vetat.
Men själf skull 1 den söka opp,
Ty reste I med mycket hopp
Att lyda åt naturens vilja;
I reste därför hit och dit,
I fant ock, sen I sökt med flit,
I Falun en monandrisk lilja.
SARA ELISABETH MOR/EA, LINNÉS HUSTRU.
SAMTIDA PASTELLMÅLNING. Tillhör
professor T. Tullberg i Uppsala.
starka inflytande hos det nu härskande
hattpartiet fick han ett rikligt anslag för
naturvetenskapliga föreläsningar på
rid-darhuset och utnämndes äfven till
am-miralitetsmedicus. Så hade åter en gång
plötsligt hans bana ljusnat genom hans
egen personliga duglighet och genom
en snillrik mans gunst. Så kunde han
»få äga sin länge efterlängtade brud,
Sara Elisabeth Moraea». Bröllopet stod
i juli på svärföräldrarnas gård Sveden
nära Falun. Brudparet uppvaktades på
sin bröllopsdag med i Uppsala tryckta
verser, som äro lustiga nog:
Herr Doktor, 1 som möda haft
Att söka örters halt och kraft,
Så att I hvar sin maka gifvit;
Förlåt, om jag mig frihet tar,
Och säger, det I själfver har
Af eder lära smittad blifvit.
Hur länge I ock hölt uppå
Att örtrens kärlek veta fä
De nygifta begifva sig till Stockholm,
där Linnaeus fortsätter med sina trägna
sysslor. I vetenskapsakademien nedlägger
han i september sitt presidium med ett tal
om märkvärdigheterna uti insekterna,
»då han icke kunde tala utan att tala om
något». Under åren 1740 och 41 sökte
han professur i Uppsala, först efter prof.
Rudbeck, hvilken plats Rosén erhåller,
men så efter prof. Roberg. Allehanda
omsvep uttänkas i Uppsala, och han blir
föremål för klander och nedsättande af
sin medtäflare d:r Wallerius, men blir dock
våren 1741 utnämnd till Robergs
efterträdare. Så hade han nått sitt önskemål
Sommaren tillbringar han på Öland och
Gotland, dit han rest på riksdagens
anmodan och bekostnad för att utforska
dessa öars ekonomiska nyttigheter. Med
5 följeslagare fullbordade han denna sin
tredje stora svenska resa. Samvetsgrant
fullgjorde han det gifna uppdraget att
noga söka efter porslinsjord, färg- och
medicinalväxter m. m. men framför allt
har hans håg drifvit honom att fullgöra
instruktionens fjärde punkt, att
underrätta sig om hvad som hörer till
historiam naturalem patrim, såsom allehanda
träd och växter, djur, fåglar, kräk etc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
