Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den långa arbetsdagen i Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AcAII1.*IIKJIA HoTAX IM14 .
BOTANISKA TRÄDGÅRDEN I UPPSALA PÅ LINNÉS TID. KOPPARSTICK AF
FREDRIK AKREL.
ifrån den glupska tiden. — Det är
ganska litet, men tillräckligt att öfvertyga
en kunnig läsare om hans skicklighet. —
Med ett ord, då den tärande tiden
brände Löflings lik, utkrafsade jag dessa
skärf-vor och gömde dem i denna
pappers-ask med utanskrift: Löjling uppoffrade
sig för Flora och dess älskare. De
sakna honom.»
Till denna trängre kretsen af
lärjungar kunna också räknas de många
ut-ländingar, som, lockade af Linnés
ryktbarhet, sökte hans undervisning. Några af
dessa voro ifriga naturforskare, med hvilka
han gärna samtalade och hvilkahan
meddelade sitt vetandes djupaste skatter;
ty »Linné hade liksom de gamle vise,
äfven sin esoteriska undervisning. För
några få förtroliga lärjungar öppnade
han det innersta af sin helgedom och
uppenbarade det djupaste af sin lära.
Under ferierna drog han sig tillbaka på
sitt ensliga Hammarby, botanikens
Tus-culum. Där stördes hans ensliga studier
blott af långväga främlingar, hvilka
kom-mo att öfverbringa honom den allmänna
gärden af Europas beundran. Några fa
förtroliga ynglingar flyttade med honom
på landet, hyrde sig in i de närliggande
bondgårdarna och emottogo af den vise
upplysningar öfver alla de ämnen, som
de icke på något annat ställe på jorden
kunde erhålla utredda. Det var här,
endast här, som han höll sina
föreläsningar öfver naturliga systemet, för hvilket
hela den öfriga skaran ej var mogen» (C.
Agardh). Andra främlingar, som
rikedomen tillåtit denna lyx att taga lektioner i
den aflägsna lilla svenska universitetsstaden
af tidens berömdaste naturforskare eller
hvilka nyfikenheten fört dit, ägnade han
sin omsorg för riklig betalning och af
glädje öfver den ära, som vederfors
honom och lärosätet genom dessa långväga
besök.
Som professor var han ock medlem
af det akademiska konsistoriet, hvars
mångfaldiga göromål upptogo mycket
af hans tid. Samvetsgrant har han
infunnit sig vid dess sammankomster och
ifrigt har han deltagit i de
öfverlägg-ningar, som berörde de saker, som
närmast tillhörde honom att bevaka, eller
då frågor förekommo om
undervisningens ändamålsenliga anordning eller
rörande de vetenskaper, hvilkas främste
målsman han var vid universitetet.
Därom bära konsistoriets protokoller
otvetydiga vittnesbörd. Och i så fall är den
beskyllningen osann, att han varit en
trög konsistoriegångare. Men det torde
ej vara tvifvel underkastadt, att han hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
