Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Burbergsmor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
alldeles ensam och en sådan gård sen, och skog som
går öfver milen!"
"Hm!" brummade den gamle krigsbussen, där
han satt och rökte sin förskräckliga pipa och knappt
syntes i molnstoden. "Hm!"
Saken var den, att han var bådas förtrogne,
både moderns och dotterns, men som en försiktig
general manövrerade ban emellan båda, ehuru hans
hetsiga blod, hetsigt oaktadt de åttio åren, ibland
förrådde hans förkärlek för dotterns parti. Hvem kan
också tveka i valet, då det är fråga om en
femti-åring och en tjuguåring, hälst då denna senare är en
varmhjärtad ungmö med blåa vänliga ögon? Men
han hade gifvit sig själfva den på att inte utom i
största nödfall rycka i fält emot morän, utan försöka
hålla den gyllene medelvägen. Ty det är något
konstigt med de här kärleksaffärerna.
Därföre sade också fanjunkaren "hm".
"Hm?" upprepade Burbergsmor, "det är väl inte
något svar. Har jag inte rätt, tycker farbror, som
föredrar en duktig, förmögen karl, som är bergsman
och till på köpet ser bra ut, framför en fattiglapp?"
Fanjunkaren rökte som ett eldsprutande berg
och vred sig i soffhörnet; han ville och ville inte.
"Nog kunde väl farbror säga ett ord åtminstone",
envisades gumman.
Nu tog han pipan ur mun och skrek:
"Visst fan kan jag det! Om karln är bra eller
inte, vet inte jag, men har han fyra hästar och tjugu
kor så är han väl det, kan jag tro! Men tycker
flickan om honom?"
Där har du, gamla drake! tänkte han och stoppade
munstycket i mun igen, förtjust öfver sitt påhitt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
