Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Burbergsmor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
"Hahaha", skrattade gubben förtjust, "jag vet
nog hvad jag gör! Satans roligt att lura gumman,
hva du pulla?"
Men pullan var redan utom dörren och nedfor
trappan för att skaffa häst.
På aftonen nämnde fanjunkaren att han
påföljande morgon skulle fara fram till kyrkan, och ifall
mor hade något ärende, som han kunde uträtta, så
skulle han gärna göra det.
"Till kyrkan?" frågade gumman misstänksamt
och såg från gubben till dottern. "Hvad ska farbror
göra där?"
"Hvad jag ska göra, människa!" skrek
fanjunkaren uppbrusande. "Är ni förbannad! Är jag en
barnunge och är 85 år! Jag ska dit, begriper ni!"
. Han slog knytnäfven i bordet och reste sig upp
i sina fulla tre alnar.
"Nå nå, farbror, jag mente ej så illa", skyndade
sig Burbergsmor att försonande invända. "Det var
bara af gammal vana", urskuldade hon sig.
"En förbaskad vana!" tyckte gubben skrattande;
han var lätt blidkad.
"Ja, vill farbror vara så snäll och höra efter
bref, fastän, det är sant-, det kan ju vara till om
söndag, jag kommer ju själf fram då", sade mor.
"Det var bra det, jag kommer ändå inte åt det
hållet", mente fanjunkaren med en liten blinkning åt
Karin.
Och han reste på lördagsmorgonen och på
middagen gick Karin upp i bersån med ett bref med
ett-konstigt frimärke på i barmen. Det hade Johan
skrifvit.
Innehållet var icke långt, ty Johan var mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
