Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Burbergsmor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
Nej, det hade Karin glömt! Hur skulle hon också
ha tid att tänka på det?
Nu bultade man emellertid åt den gamle, som
svarade med tre kraftiga signaler med sin
stöfvel-knekt, och snart hörde man trätrappan knarra under
hans gigantiska figur.
"-Äh du Karin!" skrek han i dörren. "Rart
främmande, hva?"
Han slog den unge mannen kraftigt i hand.
"Nå du, du kom ändå, fan i mig gjorde du inte
det och det gjorde du rätt i! Gick inte flickan här
och såg ut som en sönderslagen trumma! Förbannadt
roligt! Men hvad är det med armen? Borta, hva?"
Ånej, så illa var det inte, men vänstra handen
var borta och kvar i Amerika; den strök med vid
järnvägsolyckan. Tur var det emellertid, att det inte
gick alldeles på tok.
"Ja, vet ni mor och ni farbror", tyckte Karin
helt glad, "Johan arbetar nästan lika bra ändå. Så
vi få allt vara glada att det är som det är."
Och glada voro de alla, var säker på det. Men
när Johan litet senare på kvällen började tala om
lysning och bröllop, nu, då mor själf inte hade något
däremot, frågade hon litet betänksamt:
"Hm, hur länge har du varit hemma?"
"Jo, jag kom i går kväll förstås, och om inte
Karin och ni mor och farbror ha något däremot
kunde det ju få lysas om söndag."
Karin, ja, hon hade då visst ingenting däremot
och fanjunkaren skrek:
"Ja, det är rätt du! Smid medan järnet är varmt,
fan i det, gör. det du!"
Men mor tyckte, att han borde väl åtminstone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
