- Project Runeberg -  Kärnfolk : sex berättelser från Dalom /
72

(1897) [MARC] Author: Ernst Westerberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pers-Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TQ
l &

henne, ty något slikt inträffade ej. Hon kände ibland
sin kraft mattas och det spänstiga modet svika och
önskade sig åter hem till fars och mors lugna gård
i Kyrkbyn, för att i moderns trofasta sköte få gråta
ut sin smärta; men så kom det åter öfver henne,
att hon hade en uppgift att fylla här i världen, ett
barn att fostra, en gård att sköta, dagliga sysslor
som väntade, och så grep hon då åter glad som
vanligt och med hurtig håg in i arbetet. Men
hjärtat sved många gånger. Och ensam var hon ju ibland
allt folket, mannen var ej hennes förtrogne,
gammelmor började hon nästan bli rädd för, ty hon hviskade
ofta så underliga ord i hennes öra, och hos ingen, i
ingens trofasta hjärta kunde hon nedlägga sina
bekymmer, för ingen klaga sin nöd. Åh, så ensam
hon var!

Så satt hon en dag vid sin spinnrock i stora
stugan, under det att lillpysen sof i kammaren intill,
och tänkte på huru allt förändras här i världen och
huru flickors leende, rosiga drömmar så hastigt förgå.
Hon trampade flitigt sin röck, där hon satt i det
fulla solskenet, som föll in genom de klara fönsterna,
och vätte sin tråd, och hörde ej huru dörren sakta
öppnades och Johan smög sig in. Väl inkommen
stannade han och såg och såg. Hvad hon var vacker,
där hon satt i solskenet och spann sitt lin invid den
stora Moraklockan, som knäppte i hörnet! Hon såg
nästan bättre ut nu än för ett år sedan.

Slutligen fick hon syn på honom, stannade rocken
och såg förvånad ut. Hvad ville han?

"Skrämde jag er, ungmor?" frågade han med
len röst och kom fram till henne.

"An ej!"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:29:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karnfolk/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free