Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pers-Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
och lugn och därföre måste han dricka, dricka så
länge han kunde röra hand eller fot. Det släckte,
det lättade, åh, det lättade så förunderligt. Han bar
på något, ett dystert minne, ett hemskt, blodigt minne,
men ingen, ingen i hela vida världen skulle få veta
därom, och rösten därinne, den måste tystas, döfvas,
släckas, ja, släckas.
Och därför drack han!
Det var en förfärlig tid för Anna och en
arbetsam och mödande tid därjämte, ty hon måste nu stå
för hela gården. Och till hennes berömmelse kan
sägas att hon ledde allt som en hel karl, ja bättre.
Drängarne lyssnade med aktning och vördnad till
hennes befallningar rörande jordbruket och hvad
därmed hade sammanhang, och funno med förvåning
att hon hade reda på allt nästan bättre än de själfva.
Om Erik talade de aldrig. Man visste hans
olycka och ömkade honom af allt hjärta, och det
troddes allmänt ätt det olycksdigra skottet var
orsaken.
Och gammelmor ? Ja, stackars gammelmor! Hon
bara sörjde och sörjde och hade en dag kommit in
till den från alla sidor öfverlupna Anna och rent af
förskräckt henne med sina fantasier och
osammanhängande yttranden. Det var inte möjligt att bli
klok på henne och Anna hade minsann annat att
göra än att sätta sig ner och tyda gåtor.
Hon kunde dock ej undgå att höra en del af
mors ord, att hon, gammelmor, vore orsaken till allt
det onda, som timat på de senare åren, till allt elände,
som träffat dem, ty med sitt falska och ondskefulla
tal hade hon förgiftat männens hjärtan och hetsat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
