- Project Runeberg -  Kärnfolk : sex berättelser från Dalom /
108

(1897) [MARC] Author: Ernst Westerberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fanjunkar Säfve

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108

framför trupperna, fingo af vår ståtlige krigsherre
segertecknet fästadt på bröstet och gjorde så på
kommando front emot bataljonerna, som hälsade oss
med skyldradt gevär och trumslag.

Nog kändes det skönt att veta sig ha gjort sin
plikt, men medaljen värmde ändå en smula, den ock,
så barnsligt det kanske kan tyckas. Och då jag
fått den andra, det var ändå vid kröningen i
Stockholm, så visste jag att jag fått min beskärda del i
den vägen. Ty den ryska, som jag och flera till
buro, satte vi inte mycket värde på egentligen.

Och på så sätt blef jag märkt, Gud bevars!
Men hvad har jag för det nu? Inte så mycket som
så!" — Han strök de båda flata händerna emot
hvarandra. — "Och slantarne ligga där i sin låda och
erga, ty inte sätter en åttio-års gubbe sådant skräp
på sig inte!"

* #

*



Det blef slut på kriget, De ofantliga
truppkolonnerna upplöstes efter att hafva lämnat djupa och
blodiga spår efter sig, och svenskar, ryssar och preussare
drogo hem en hvar till sitt och unge fanjunkar Säfve
följde med med sina två medaljer på det breda bröstet,
en svensk och en rysk och — sitt hjärtesår. Till
mångas förvåning hade den förr så glade Säfve blifvit
dyster och tungsint; hans tankar sväfvade ofta, ofta
bort till den lilla förtjusande grefvinnan på det stilla
landstället, som han aldrig mer skulle få återse.
Med saknad och vemod påminde han sig sin korta
sommarsaga, sin så hastigt svunna ungdomsdröm,
och kände en tomhet i hjärtat, som tycktes honom
aldrig mera kunna tyllas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:29:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karnfolk/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free