Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fanjunkar Säfve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
helt sonika in i en af stugorna, hälsade sitt "Guds
fred", slog sig objuden ner på en stol och började
som en gammal bekant prata vid mor i huset om
ett och annat. Hon kände sig till en början litet
förvånad, men så kommo ungarne in, ställde~sig i
flock vid dörren med fingrarne i mun, och snart
skrattade bela högen åt den gamle rolige farbror.
På samma sätt gick det öfverallt. Han gick ut
och in, strödde godmodiga ord omkring sig, talade
med hustrurna om tvätt och matlagning, med männen
om järn- och kolpriser och rasade med barnen. Det
var härliga dagar for gubben och ban trifdes godt i
orten bland alla sina vänner.
Men så flyttade mor Anna.
Hm. Gubben var inte med på det, på intet vis,
men så tog han en dag och åkte dit bort till
Burberget, ett ställe ^ mil bort i socknen, och kom helt
nyter tillbaka. Åjo, ban skulle nog trifvas där ock,
bara och familjer funnos ju där med, ehuru ingen
smedja — han älskade de klingande hammarslagen,
som ljödo så friskt i nejden — och ingen kvarn, men
det kunde nu ingen hjälpa förstås. Det värsta var
dock skilsmässan från gubben Schulte.
Han gick dit en kväll för att meddela sin
flyttning, men var ej så pratfor som vanligt.
"Hvad sitter bror och klämmer på?" frågade
slutligen kaptenen. "Ut med det bara!"
"Jo, jag ska flytta", sade fanjunkaren helt
beskedligt.
Kaptenen satt och bara såg på honom med stora
ögon. Slutligen steg han upp, ställde sig framför
vännen och frågade:
"Raljerar bror?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
