Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flink-Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
modern förrän hon gifvit med sig, och Annas trofasta
blick stod för honom hela vägen hem.
* *
Anders hade ingen lefvande ro, utan rök på
morsgumman så snart han kommit hem.
"Hör ni mor, ni får inte ta illa opp, men bättre
hustru än Anna kan jag aldrig få och ni inte likare
sonhustru, det vet ni ju. Och aldrig i lifvet gifter
jag mig med någon annan. Jag är ju ert enda barn,
vill ni att gården ska gå ur släkten?"
"Nåå, hva sa tösen?" frågade gumman helt torrt.
"Hon vill inte", blef det tvära svaret.
Gumman såg helt förvånad upp.
"Du min skapare, vill hon inte!"
Det bar litet emot, tyckte Anders, att komma
fram med Annas villkor, men slutligen talade han
om det och bad på samma gång modern tänka på
saken en smula innan hon svarade. Han var
visserligen gamla karlen och fullt myndig och kunde göra
i den vägen hvad honom behagade, mente han, men
mor visste nog att han inte ville göra henne emot.
Men ville hon se honom glad och lycklig och på
samma gång göra en både god och rättvis gärning
så borde hon inte säga nej.
Ollas-mor sade hvarken hvitt eller svart, men
tycktes få stora ögon då sonen nämnde Annas
begäran, och på kvällen, då alla sysslor hvilade och
hon satt i ro i sin kammare, grundade hon öfver
saken.
Det var väl sant att Anna var en präktig flicka
och att hon tyckt om henne, mycket till och med,
men det var ju då också för galet om hennes enda son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
