Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smedsborättarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
"Hm. Befallningsman kan han!"
Denne lämnade med en nick ifrån sig oxar och
plog och fick nu ögonen på den högreste fanjunkaren,
som stod där invid gärdesgården och helt intresserad
såg på,
"God dag, farbror! Må?" mente rättar Ström.
"Bra du!" svarade fanjunkaren och hälsade, men
om han menade de raka fårorna eller segrarens
uppförande i öfrigt sade han ej.
De talade några ord med hvarandra, hvarefter
de med ett handslag skildes åt; gubben Säfve stretade
uppför backen vid den gamla, halft förfallna källaren,
rättar Ström fortsatte sin rund omkring ägorna och
Pelle plöjde och svor och gaf sig attan på att han
ändå till slut skulle ge den hatade förmannen ett
duktigt kok stryk.
Det hade legat och grott i honom tämligen länge
och att han gärna skulle få villiga medhjälpare visste
han. Han gick nu och grundade öfver saken bakom
plogen och grep med cle arbetshårda händerna allt
fastare om de blanknötta handtagen, under det att
han lade den ena glänsande fåran till den andra.
"Det vore väl också själfvaste hin, om man inte
skulle kunna ge den en dosis!" tänkte hansmågrinande.
Den dagen ändades som alla andra och Pelle
och cie öfriga statkarlarne följde klockans manande
klang och begåfvo sig på hemvägen med sina dragare
eller verktyg. De utgjorde en profkarta på olika
typer, dessa arbetets män, alla trötta, nedslagna,
trasiga och utarbetade, där cle med släpande steg
nalkades "herrgården" och sina torftiga hem. För
den dagen var hvilans tid kommen, men tidigt i morgon
skulle klockan ringa, som den gjorde i går och i för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
