Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smedsborättarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
"Nåå, din stackare, hvad vill du?"
Pojken hade kommit nästan ända fram till honom.
"Jo, befallningsman, i kväll tutta de på igen!"
hviskade han.
Rattara ryckte till.
"Hvar då?"
"Stora logen."
Stora logen var för tillfället gårdens guldgrufva.
Där förvarades en stor del ännu otröskad säd af alla
slag, spannmål i säckar, halm, ett par tröskverk och
mycket annat, och grödan för året var ej försäkrad.
Ströms panna lade sig i djupa veck.
"Hur dags?u frågade han.
"Emellan elfva och tolf", svarade pojken.
"Hur vet du det?" fortfor rättarn att fråga.
Pojken, som väl var en elfva, tolf år, hade fattat
mod, då han såg att det gick an att tala med den
fruktade befallningsmannen. Han berättade, att han
var Stall-Eriks, kuskens, son, att han helt obemärkt
råkat få höra ett samtal emellan Hastigs-Pelle och
någon af dennes kamrater, och att han af fruktan
för följderna och enär modern låg sjuk och lätt kunde
bli skrämd beslutat underrätta befallningsman för
att denne skulle i tid få tillfälle att afstvra en stor
olycka.
"Vill du ha en slant?" frågade Ström helt mörk
till sinnes och tog upp sin penningpung.
"Nej, stor tack, far kunde få se den."
"Hm. Men någonting vill du väl ha ändå.u
Kättarn såg på det magra, bleka ansiktet. "En smörgås
tror jag blir bäst."
Pojkens ögon lyste till.
"Ja. tack befallningsman!"
ii
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
