- Project Runeberg -  Karolinska krigares dagböcker jämte andra samtida skrifter / 10. /
XXV

(1901-1918) [MARC] With: August Quennerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

demolerade svenskarna själfva Selborgs slott. Det tyder
ju, trots segern, på en känsla af underlägsenhet eller
svaghet; begriplig nog då man besinnar hur det samtidigt såg
ut i Estland och Lifland. Ett slags ersättning fick man
visserligen i Birsen, som ändtligen d. 31 Augusti intogs
från den i journalen omtalade kurländaren öfverste Taube.
Men äfven detta fäste ansåg man säkrast att spränga. Om
Bauske hör man under tiden ej talas vidare än att ibland
därifrån manskap utkommenderas. D. 16 Juli 1705 vann
Lewenhaupt en ny seger öfver ryssarna under Sjeremetiev
vid Gemäuerthof. Men Mitau nödgades icke desto mindre
d. 4 Sept. kapitulera för tsar Peter själf. Bauske, där
öfverstelöjtnant M. O. Staél v. Holstein nu förde befälet
med en besättning af 250 man af Posses regemente —
när Nils Posse själf lemnat platsen vet man ej — nödgades
också kapitulera. Svenskarna voro således nu utdrifna ur
Kurland, hvilket varade till April 1706, då ryssarna åter
måste utrymma det. Svenskarna intogo sina gamla
ställningar, nu dock i demolerade fästen. Det var Carl Xlhs
tåg till Orodno, som med ens åstadkom detta.

Sedan är det rätt stillsamt i Kurland. Furst
Wiesno-wiecki har underkastat sig den nye konungen, och äfven
Oginski lär ha närmat sig Stanislaus, fast det ej hann till
något genombrott. Men framför allt fick tsar Peter
viktigare saker att tänka på än Kurland.

Journalen visar oss — hvad vi för öfrigt redan
försport på tal om Hummerhielnis dagbok — att littauernas
och deras kurländska adherenters krigföring knappast var
ett grand mindre grym än ryssarnas, som likväl hade
»kal-muckerna» att skylla på inför Europa. Kanske voro de en
smula ordhålligare, men det var väl rent personligt. De
svenska berättelserna om polackarnes behandling af
öfver-vunna fiender stämma rätt bra med Henryk Sienkievicz’
skildringar t. ex. i »Syndafloden», som dock är förlagd till
Carl Gustafs tid. Han bör ju antagas känna sitt folks

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 23:46:07 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/karolikrig/10/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free