Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Läsare! Tänk hvad du vill och kan vid dessa rader,
som den femårige (och fem månader därtill på dagen) Carl
skref ur Ordspråksbokens kap. 19 v. 21, som man lagt
fram för honom. Det är som en devis för hans eget lif —
liksom i verkligheten för oss alla, blott att våra »anslag»
taga vida mindre af krafter och utrymme i anspråk än hans
gjorde — till d. 30 Nov. 1718.
— — who had mightier breath?
A thousand warriors by his word were kept
In awe: he said, as the centurion saith,
»Oo», and he goeth, »come», and forth he stepp’d.
The trump and bugle till he spake were dumb —
And now nought left him but the muffled drum.
And they who waited once and worshipp’d — they
With their rough faces throng’d about the bed
To gaze once more on the commanding clay
Which for the last, though not the first time bied.
Byrons verser handla alls inte om Carl XII (som han
annars sjungit om i dikten »Mazeppa») utan om en annan
hastigt bortryckt krigare. Men i grunden likna dock
människoöden hvarandra. De gå öfver oss; men hur mycket
de bero på våra anslag, är ej alltid så lätt att afgöra som
det kan se ut. På andra vägar än de valda vänta också
»öden».
Gossen, som skref, hade framför sig en något
annorlunda formulerad text än den, som finns i den stora bibel,
som efter honom på pärm och messingsknäppen bär det
krönta dubbel C och XII. Ty där står: Mång anslag äro
uthi ens mans hierta, men HERrans rådh blifwer
beståndandes. — Skilnaden är ju inte stor, men så läste han
framdeles språket i den bibel, på hvars försättsblad han
brukade skrifva upp hvarje gång han började och slutade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
