Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dels blifwa för widlöfftigt *), dels winna anseende af något
egit smicker och beröm, hwarföre jag i all min tid hafft
en innerlig afsky. Nog af at jag alt ifrån min ungdom
och wid alla tillfällen altid rönt den nådige Gudens
besynnerliga omwårdnad och hand öfwer mig.
Samma år 1715 wid min ankomst till Swerige uti
December månad och då jag hade den nåden at giöra min underdånige
upwachtning hos Hans Maij:t Konung Carl den Xlhte,
som några dagar förut war ankommen ifrån Strahlsund till
Ystad, blef jag icke allenast af honom med besynnerlig
nåd igenkiänd och emottagen, utan ock straxt, till widare
nådeprof, förordnad till Capitaine wid dess LifGarde.
1717 avancerade jag till Öfwerste Lieutenant wid ett af
den tiden inrättade Sjö-Regementer, som kallades Enterkarlar.
1718 trädde jag uti ächtenskap med min nu warande
k: hustru grefwinnan Eleonora Charlotta Bonde som den
tiden war hoffFröken.
1719 kort effter Konung Carls död, då dessa
Sjö-Regementer blefwo indragne, transporterades jag medelst
Hennes Maij:ts då regerande, nu högst Sal. och
Glorwyr-dig i åminnelse drottning Ulrica Eleonoras fullmacht till
Öfwerste Lieutenant wid Westerbottns Infanterie.
Min otillräckeliga hälsa och swaga bröst, såsom
fruchten af 1709 års kalla winter Campagne uti Ukrainen tillät
mig intet at längre tjena och uthärda wid ett Regemente som
hade sitt hemwist uti en så kall Province och under en så rude
Climat, hwarföre jag nödgades 1721 at söka en nådig
demission ifrån förbemälte Wästerbottns Regemente, som jag
*) Det skulle vi likväl ha läst med djupt intresse! Ty det var
en lång väg, som låg framför rymmaren längs Suchonas och Dvinas
mer än hundramila fåra, där faror af olika slag hotade. Hans
rymning blef nog snart känd längs flodvägen; C. Roland, som föregående
år, ehuru under mycket olika omständigheter, rymde samma väg, hörde
sig själf efterlysas med en belöning af 200 rubel för den, som grep
honom.
Y 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
