Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - BIHANG. SLUTET AF A. L. LEWENHAUPTS REDOGÖRELSE. EJ TRYCKT I UPPLAGAN AF 1757. JÄMTE BILAGOR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•
swarade härtill: H:r generalmajor, Oud wet huru okiärt
det mig är att han mig sielf till en sådan declaration
twun-git hafwer, emedan min wana alldrig plägar wara nägre
officerare att öfwerfara; men kan han ännu wisa en eller
twenne redelige män af wåre officerare, som sådant hördt
och det betyga, så will iag ännu giärna finna mig, som
uthi en sak den iag omöijeligen kan minnas, och giärna
giöra honom den reparationen, som han sielf med skäl kan
begiära. Generalmajor Mejerfelt gick härmed ifrån mig,
kom igen, om det war samma dag eller andra morgonen,
kan iag intet minnas, och hade en copia af en zedel, som
skulle wara Syltmans attestation, hwaruthi han förmälte
och attesterade, att iag om morgonen förr än han till
fienden öfwergick, warandes och hållandes till häst, hade uthi
åthskillige wåre officerares närwaro gifwit Öfwerstlieutnant
Trautfetter muntelige ordres till att gifwa Syltman en
tambur, som honom till fienden öfwerbringa skulle. Jag tog
zedelen läste den igenom och sade: mein Hr generalmajor,
behiite Godt, wass ist dieses fur ein attestatum; erst ist
es eine copei ohne original, und zum andern ist es ein
attestatum von demjenichen, der sich auf solcher weise
durchgepracticiret hat, aber weil hier gemeldet wirdt das
ess in beijsein unterschitlicher unserer officirer geschenen
ist, warumb werden dero nahtnen auch nicht hierein
ge-nennet, dass ich mich so viel eher möge finden können
und ihnen des wegen fragen? Generalmajor Mejerfelt, som
han utan twifwel hwarcken förr eller då måtte undt
mig godt, dock utan mitt wett och alldeles emoth mine
tanckar: ty iag hade förr alldrig hållit honom för annat än
en särdeles wänn eller den som åthminstone intet wille
mig något ondt, kunde nu lickwist intet längre förborga
sig och blifwa neutral, utan uthbrast i desse orden: mein
Hr general, wass gehet es mir an und wass habe ich
dar-mit zu thun; es ist wol zu glauben dass der
Oberstlieut-nant Trautfetter solches von sich selbsten nicht gethan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
