Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - BIHANG. SLUTET AF A. L. LEWENHAUPTS REDOGÖRELSE. EJ TRYCKT I UPPLAGAN AF 1757. JÄMTE BILAGOR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fången, och sitt fångenskap ingalunda berömde, sade: wan
ich in dess hern Generalen ställe wäre, und gelegenheit
hätte, ich wurde, der teufel hole mir, fort gehen, da ich
sähe, dass mir keine parole gehalten wirdt. Jag förföll
wäl ock af otålighet till någre ord den ryska parolen
angående, som iag sedan war glad att de intet widare komne
woro, men för Wendelbom, som intet war min particulier
owän, stego tårarne uthi ögonen, att han sade: defwelen
krywe i dem, som Czaren den raad gifwe, att han intet
skal haide sin parole och defwelen wet hwad rysk parole
är. Dock fant iag roligast Undercantzlerens Schafirofs
swar till Wesolofski, när han sig förundrade att mig
Cza-rens åthskillige gånger gifne parole intet hölts: ty när han
förnam, att man mig ingalunda wille uthbyta, sade han
uthi åthskilligas närwaro: wass wirdt nun die weldt von
uns sagen, da doch der Czar selbst den Graf Lewenhaupt
seine parole so unterschidene male zur auswechselung
geangagiret hat? då Schafirof med swaret färdig war,
säi-jandes: was den teufel fragen wir nach, wass die welt
von uns spricht!
14. Samma dagen emoth qwällen och uthi ett hårdt
elakt wäder, skickades en skeppslieutnant till mig med
befallning att så straxt föra mig på admiralens jacht, utan
att iag finge tala wid någon menniskia, och wille han knapt
gifwa mig så lång tid att mine drängar finge läggia min
säng tillsammans. Till min lycka stod Wenedigers
cam-martiänare, en fransos, i min cammare, den iag på
fran-söska bad upsökia Wendelbom och säija honom på hwad
sätt med mig handterades. Han lopp å stad och
Wendelbom hinte mig rättsom iag skulle föras uthi schlupen,
han talade någre ord ryska med lieutnanten och sade
sedan till mig att iag man skulle gifwa mig tillfreds, ty det
skedde derföre, att man ännu samma affton Gref Strömberg
dijt förwäntade och ingalunda wille att han och iag eller
mitt och hans folck skulle få talas wid, och så böd mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
