Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRE LEGATIONSPREDIKANTEN VID SVENSKA BESKICKNINGEN I KONSTANTINOPEL SVEN AGRELLS DAGBOK 1707—1713.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20:de kommo wij till een tartarisk by, hwaräst husena
wäre af små rijss-qwistar sammanflätade och öhrstrukne
med koodyngia, af samma slag säg man stoora stackarna
r upstaplade, tor[r] att bränna...................... 3 mijhl.
När wij nu kommo hijt, red iag och H:r Tursenius
extraordinarius präst af Cronobergz-regrmte, in uti een
gård och kiöpte oss miölck, då wij sågo een tartarisk
hustru, som wille straffa sitt lilla barn, bruka dhet maneeret,
att hoon satte sin främsta finger uti bamsens mund och
tumben pä dhess öga, dermed tryckte hoon hårdt till och
holt länge stilla, att dhet arma barnet gaf sig jämmerligen
dhärwijd, och håller iag dhetta för een stoor orsak därtill,
att alla tartare äro winögde. Härifrån redan [!] iag sedan till
Majoren, som lagt sig uti skugga ut med een stufwewägg,
där wij gienom ett lijtet håhl, /: ty inn wille dhe ey släppa
oss :/ fingo see een ung karl och een pijga mycket wäll
på dheras manneer klädde: han had^ een röd footsijd
Tubins råck på sig, underkläderna kunde man ey see, såg
elliest wäll ut, med rundt ansichte och inbögde swarta
ögon. Hoon hade äfwenwäll utan på een röd Tubins råck
med een slöja öf:r hufwudet och stoora förgylte silf:r
knappar uti, giorde som eekållon, inunder hade hoon een
lin-denråck med äfwen stoora och på pålskt maneer giorde
silhrknappar, och ett stort groft silf:rbälte mit om lifwet,
hade äfwen och byxor på sig af sijdentyg, men inga
strumpor, utan byxorna räkte nästan till hählarna och där wijd
wäre sydde footsåckor af gult saphian, därutan på hade
hoon guhla toflar men utan klackar, på minstra fingret af
högra handen baar hoon een silf:rring med een paddsteen
uti, dryg som een hasselnööt, näglarna wäre halfparten
röd-bruuna färgade; hon hade elliest ett skiönt ansichte rundt
och hwit som een snö, med stoora swarta, fast inbögde
ögon, och beck-swarta håhr.
NB.: heela dhenna marchen från Osiakov, hade wij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
