Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRE LEGATIONSPREDIKANTEN VID SVENSKA BESKICKNINGEN I KONSTANTINOPEL SVEN AGRELLS DAGBOK 1707—1713.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
caftanen så nätt fogad åt lijf och armar, att ett
fruentimmer, när hoon går uti den, intet kan dölja om hoon är
wäll eller illa wäxt. När de effter dantzen sättia sig neder,
på det icke skola inkommoderas af kiölden, kasta de öf:r
sig een tröja af skiönaste broqvad med hermelin
under-fodradt, hwilken räcker ned till knäen; äfwen sådane bruka
de hemma i husen om söndagarne och om söknedagarna
sämre. Elljest om de här uti staden gå ut, hafwa de een
fijn klädesråck öf:r alt detta slarfwetyget, med een
silckes-kraga baak på ryggen som på wåra reesekappor, elljest
giord som een nattråck, och öf:r hufwudet ett tunt hwidt
silkes-ärmekläde som faller långt ned på ryggen; hwilket
de öf:r munden hålla tillsamman med högra handen och
räcken öf:r magen med den wänstra. Deras sätt tili att
sittia både hemma i husena på såfforna, som och här på
fältet när de danzat, må iag bekiänna, är för qwinfolcken
aldeles oanständigt, emedan de, som manfolcken,
under-tijden läggia beenen korsswijss under sig, undertijden een
foot under sätet och den andra framåt mareken, undertijden
sättia de ett knä i wädret och stödia sig därpå eller läggia
sig på een armboge halft på ryggen. Summa: deras
ma-neer äro nästan förargerlige, men uti kläder hålla de
aldeles ingen måtta /: iag meenar i synnerheet Grækerne :/
utan alt hwad de kunna skrapa ihoop anwändes till prackt,
att man åffta seer een Hamals eller dragare-hustru gå i
broqvad och ducater om halsen. Och om mannen eller
fadren hafwer någon styf:r öf:r måste han kiöpa
schlawin-nor till deras uppwacktning; hwarföre de mäst ruinera sine
wänner. Och äfwen detta är orsaken att några europeiske
nationer äro forbudne att gifta sig här: de åter, som hafwa
frijheet där till, wåga det likwäll sällan, emedan de fruchta
före att döö uti armod och älände: hwilket man dagl. seer
hända dem, som wäret de största capitalister förr änn de
gift sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
