Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SÅNGER FRÅN SIBIRIEN AF RYTTMÄSTAREN VID N. SKÅNSKA KAVALLERIET GEORG MALLIEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att han för röfware war füllen strax derpå.
En dhel af fölljet hans med lijfwet sluppe då
Och kommo att dhe oss den hendelse kungjorde.
Men af dhe andra, som till thalet wore fyra,
Twänne Ryttmestare och ännu andra twå,
Har aldrig hörtz et ord, sedan de månde gå
Ifrån oss bort. Ty troos, dhe säkert taget Iyra*)
Och såledz kommit om uppå den wägen långa,
Som dhe sig företog och tänkte traska till
Igenom ödemarck! och såledz sökia will
Sin frijhet! Men dhe eij betrachta faror många,
Som dhem i wägen war, och säkert måtte hända
Att äntan röfware dem kunne slå ihiäl
Ell’r utaf hunger mått försmächta deras siäl
veta att de, efter att en tid ha uppehållit lifvet med bär, rötter och
råa fågelungar, slutligen blifvit ihjälslagne af ryska bönder.
Pihlström, som uppräknar samtliga deltagare i de olika
transporterna, har för Bonde, Grönhagen och Björnberg anteckningen
»ihjälslagne på marschen». Om Mannerberg och Borneman däremot
blott »bortkommen på marschen». Beträffande dem kan man kanske
följa sångarens dystra fantasier om hungersnöden i en stiglös skog
Det var väl ej mycket bär som hunnit mogna ännu och Missnerötterna
i kärren äro skarpa att äta. Men svampar bör det ha varit godt om.
»Fågelungar» låter säga sig; det kan ha varit beckasiner eller en
sprängd tjäderkull, ty inte lönte det sig att bland pors och odonris
gå och söka efter tranungarna i mossen. De äro af ett slugt
fågel-släkte och börja tidigt arta sig. Visst förstod den hungrande
karolinen när trollsländan glittrade förbi, försvann och plötsligt kom tillbaka
att hon redde sig mycket bättre i vildmarken än han.
Häldre tänker man sig ett annat slut på tragedien, än det
skogen gömt i tystnad, och lyss till ättartaflornas berättelse, hur den raske
sångaren från Simbirsk (v. Borneman) öfverfallen värjer sig mot
öfver-makten, slutligen fäktande på knä. Man vet bara inte hvar han fått
något vapen ifrån. Det går kanske litet för mycket till den stolta
melodien om honom som ej kunde vika. Fast man medger att de alla
hade lärt den konsten, att, som det heter, sälja sina lif.
’) Lyra, skada, förlust. Ordet brukas endast i talesättet taga
lira = taga skada. Rietz Ordbok öfver Sv. allmogespråket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
