- Project Runeberg -  Karolinska krigares dagböcker jämte andra samtida skrifter / 5. /
382

(1901-1918) [MARC] With: August Quennerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SÅNGER FRÅN SIBIRIEN AF RYTTMÄSTAREN VID N. SKÅNSKA KAVALLERIET GEORG MALLIEN

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ja, lijk som fresta Gud, derföre iag eij weth
Om han Ehrt upsåth lähr i detta måhi behaga.

Säij doch hwad orsak som I har att detta giöra,

Jag sijr slätt ingen nöd ännu uppå Er gåå,

Wij kan, om Herren will, wår frijhet ändå få.

Men slijk resoner dhe af mig eij wille höra,

Uthan blef fasta i sin påbegynte tanka *)

Och giorde alt så lätt som skulle inte blij
Dem särdeles beswär att komma fort! men sij
Ett annat sluth, än dhe sig föresatte, wanka.

Mig tycker iag dem hör, men alt för sent, beklaga
Sin olycka och nöd, när som de komna war
Utj den willa skog, som nappast ända har,

Och derass provission begynte att aftaga.

Mon de eij offta har utj sitt sin’ förbannat
Den stund dhe börja på så obetänkt et sluth
Att marklöst wiilja gå af detta landet uth.

Jag tror dhe offta sagt: min ord är blefwen sannat!
Du gode Biörnberg, som måst först i gräset bijta,

*) Kanske har Borneman varit själfve anstiftaren af företaget. I
sin sista dikt, skrifven då uppbrottsordern kommit, ger han luft åt sin
afsky för Sibirien (Sång. af en Sv. fånge från Simbirsk). Mallien (»som
plär vara frommer», dikt III) har kanske genom att öfverdrifva flyktens
faror — han fick till sist olyckligtvis rätt — mot sin vilja styrkt
kamraterna i deras beslut. Mannerberg var öfvad jägare, fast nu utan bössa
men han var som sådan van vid skogen. Där vandrar man, förstås,
ej på måfå efter ringdufvans aflägsna kuttrande — hon flyttar sig för
ofta! — utan har säkrare märken. Sällskapet råkade på fientliga
bönder; annars saknas ej exempel på att ryska bönder ha hjälpt flyktingar
åstad och om detta ej ofta nog varit fallet, vet man knappt hur så
många rymningar kunnat lyckas.

För raskolnikerna, de gammaltroende var Peter närmast ett
odjur och hans fiender kunde närapå gå för ett slags vänner. Det
har äfven i Ryssland tagit sin tid innan Peter Alexievitj blef Peter den
store. Få älskade honom medan han lefde. Inför Europa är det
egentligen en affällig tyska, Katarina II, och en fransman, Voltaire, som
bekransat honom — den siste efter att först ha försökt sig på Carl XII.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:31:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karolikrig/5/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free