- Project Runeberg -  Karolinska krigares dagböcker jämte andra samtida skrifter / 6. /
XL

(1901-1918) [MARC] With: August Quennerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kull ej omtalade Abdi pascha, som nu fick maktens tyglar
i Bender.

Folkmeningen hade rest sig och kräft straff på
upp-hofsmännen till den dåliga behandling svenske konungen
fått undergå. Minst lika viktigt i divanens ögon var väl
att de hade komprometterat den politik, som Stanislaus’
ankomst till de turkiska landamärena hade anvisat Porten
såsom den för tillfället mest opportuna. Det behöfdes alltså
nytt folk på de viktiga gränsorterna.

Det sista utg. känner om Starosta Bobruisk är att
han 1726 kom till Petersburg med sin son, bland annat för
att få denne förlofvad med den äldsta prinsessan Mensjikov,
för hvilken fursten dock då hade andra planer (Weber:
Das Veränd. Russland 2.). Maria Mensjikov blef näml.
förlofvad med Peter II Alexievitj; som bekant en mycket
kort glädje, ty både hon och hennes fader slutade sina
dagar i Sibirien. Moralisten må vid anblicken af timraren
på den lilla träkyrkan där borta i Beresov, se sig om hur
han kan förlika sådana fakta med hvarandra, sorn att en
massa låga, genomlumpna passioner (onekligen förenade
medt en stor begåfning) plötsligen lemna plats för en viss
själshöghet. Problemet förenklas kanske i viss mån, om
det förhöll sig så, som den nyss anförde Weber berättar i
en 3:dje del, att han grämde sig ihjäl och till sist icke ville
intaga föda.

På det hela är det mera förvirrande än uppklarande
att fördjupa sig i betraktelsen af hvad som framgått ur det

i Sinope och blef senare strypt där. Den 1 Febr. (g. st.) 1715, alltså
pä dagen 2 år efter kalabaliken, blef hans hufvud uppsatt vid
seraljporten i Konstantinopel. Skildringens författare (A. Amira?) ser däri
en tydlig nemesis divina och hade Axel Sparre vid det laget varit
kvar i Turkiet, sä hade han kunnat få se att »hufvudet och skägget*
verkligen kommit att följas åt och eftertryckligt utropat sitt »acthum
uth supra*.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:31:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karolikrig/6/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free