Note: This work was first published in 1975, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
justitiedepartementet. Jaså, Georg känner till det. Ja, det borde jag
insett. Jag tror inte han skulle sköta det så illa. Men nu efter valet har
man inte talat om det. Det gick ju inte så bra den här gången. Men
om det blir samlingsregering eller så kan nog min svärson komma
väl till pass. Han är radikal och han har inte gjort bort sig. Det där
med FNL-märket kan ju bli en tillgång vad det lider. Det kan
behövas någon sådan minister nu när handelsförbindelserna blir bättre.
Och han skulle vara en prydnad för vilken regering som helst. Jag
skämtade faktiskt med honom om det. Han har ju skägg nu. Ett
sådant där tvärklippt skägg. Ett riktigt prydligt skägg. Du har samma
skägg som din farfarsfar justitierådet Donald, sade jag, se nu till att
du blir justitieminister också. Men riktigt lyckat kanske det
skämtet inte var. Det var justitierådet Donald som hade inspirerat Oscar
II till sin diktamen i arbetarfrågan till statsrådsprotokollet hösten
1888 och inte förr hade justitierådet Donald blivit justitieminister
och börjat förbereda den nya lagstiftningen förrän han gick och dog.
Han var ju inte mer än 74 år och det var då justitierådet Östergren
blev chef för justitiedepartementet. Min far brukade alltid säga att
Donalds död var en stor olycka för nationen.
— Men hans mor, jag menar min svärsons mor, är svår. Det har
hon alltid varit. Det minns kanske Georg? Men nu har hon blivit
värre. Hela familjen måste äta både lördagsmiddag och
söndagsmiddag hos henne. Och då duger det inte att komma med några
ursäkter. Och då skall vi alla be bordsbön. Revolutionärer och alla får
knäppa händerna. Inte för att hon är särskilt religiös men det hör
liksom till att kvinnorna skall ha hand om det kyrkliga i den
familjen. Så har det alltid varit. Men min dotter sysslar ju med
kvinnobefrielse i stället. Hon brukar åka på konferenser och tala om
kvinnoroll och kvinnokamp. Det finns sådana som säger att hon passar
bättre för politiken än sin man.
— Om nu sanningen skall fram så har min dotter det lite svårt
med sin svärmor. Georgs far brukade ju alltid skämta och säga att
Donald hade blivit en sådan friluftsmänniska och fått så rosiga
kinder därför att han tog en promenad var gång hans hustru var på elakt
humör. Men så dog han ju knall och fall mitt i rätten. Det minns
nog inte Georg riktigt. Det var efter det att Georg flyttat. Men det
var en mycket fin begravning. En av de sista verkligt stilfulla
begravningar jag varit på. Donald var ju ytterligt respekterad. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
