Note: This work was first published in 1975, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV - E:1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att inte låta det upprepas. För denna synpunkt fanns också nu stor
förståelse i alla delar av Europa. Man insåg såväl möjligheternas
gränser som det stora spelrum och de specifika faror den ungerska
situationen gav.
Det hade under sextiotalet förekommit en viss översköljning från
de mer upphetsade debatterna och aktiviteterna i Väst. På många
arbetsplatser hade såväl vissa åldrande partimedlemmar som vissa
yngre studenter drivna av politiska rancuner sökt förgifta
stämningen. Det hade till och med förekommit försök till sabotage av
produktionen och brott mot gällande avtal genom agitation för
regelvidriga och desorganiserade arbetsnedläggelser. Till hans
arbetsuppgifter inom justitiedepartementet hade bland annat hört att
lösa just sådana fall.
Detta hade ofta tolkats på felaktigt sätt i utlandet, menade han.
Det rörde sig ju oftast om samma extremister där som här och de var
också där som här helt fördömda av den samlade ansvariga
arbetarrörelsen såväl dess kommunistiska som dess socialdemokratiska gren
i såväl Öst som Väst. Det tycktes dock som om vissa medier i Väst
lyssnade på dessa extremister när de sade sig tala för arbetarna i Öst
under det att de inte gjorde det när samma extremister sade sig tala
för arbetarna i Väst. Dr Jószef Arany menade att han inte hade
någon orsak att i allmänhet berömma pressen i Ungern som oftast var
nog så undermålig. Han hade kunnat berätta alldeles förfärliga saker
om dess trubbighet och den oansvarighet med vilken den sköttes och
den okänslighet med vilken den drev sina kampanjer. Dock kunde
han inte underlåta att peka på att den ungerska pressen aldrig gav
dessa extremister i Väst det stöd som de stora medierna i Väst
ibland gav de extremister som verkade i hans eget land. Det måste
erkännas att detta förhållande gjorde arbetet i Ungern svårare. Det
gällde ju att ta hänsyn till landets image. Därför blev också
paradoxalt nog det lilla fåtalet extremister som störde förhållandena i
Ungern egentligen behandlade med silkesvantar trots att de allvarligt
störde landets ekonomi och närmast hade behov av en kort, hård,
skarp chock för att åter anpassas till samhällslivets realiteter.
De åtgärder som vidtogs rörde sig ju varken om någonting i stil
med Stalintidens deportationer eller om ett verkligt användande av
det statliga våldet. Åtgärderna rörde sig närmast inom rena
arbetsmarknadsfrågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
