Note: This work was first published in 1975, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV - E:2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
restgrupper blivit allt hänsynslösare. Då det inte fanns en klassmässig bas i
det sovjetiska samhället för kontrarevolution hade
kontrarevolutionen övergått till den individuella terrorns metoder baserade på små
grupperingar.
Han hade varit i Prag för diskussioner med de tjeckiska
kamraterna när dessa artiklar publicerades. Man hade haft rätt ingående
personliga kvällsdiskussioner just omkring detta. Det förekom
organiserat sabotage och det förekom objektiv kontrarevolutionär
verksamhet även i Sovjet. Att det förekom i Tjeckoslovakien — för att
inte tala om det vidöppna DDR — var ju självklart. Där gavs också
direkt klassbas i samhället för kontrarevolutionen. Men i
Sovjetunionen hade den klassmässiga basen försvunnit. Det gavs inga
utsugande klasser.
De tjeckiska kamraterna menade att i takt med socialismens
seger och i samma takt som klasstrukturen förändrades så
förbittrades klassmotståndarnas kamp och den skaffade sig också social bas
i samhälleliga grupperingar i stil med läkarkollegier och vissa
akademier. Därmed försköts också kampens metoder mer och mer från
de öppet eller ens medvetet politiska till den individuella terrorns
och de privatiserade argumentens. Det var därför inget att förundra
sig över att det nu var professorn i vit rock som menade sig kunna
styra världshistorien med injektionssprutans hjälp och som sakta
gav sin order till systern: ”5 cc till!”
Faran med att diskutera denna fråga var att ämnet var så
tabubelagt både av Sovjetunionens och Förenta Staternas ledande ideologer
att det betraktades som allmän sanning att hela denna sovjetiska
debatt under den tidiga våren 1953 bara varit ett utslag av en gammal
mans paranoia. Men om man gick från de ytliga fenomenen till den
verkliga praktiken så visade det ju sig att Pravdas bedömning att
dessa små grupperingar stödde sig på anglo-amerikanernas
handlingar och faktiskt överensstämde med Förenta Staternas verkliga
politik. Sabotagen var verkliga. De utfördes av mycket små
grupperingar. Dessa grupperingar stöddes av Förenta Staterna och hela
CIA byggdes upp utifrån just den övertygelse som Pravda gett uttryck
åt.
Man kunde i och för sig diskutera karaktären av detta motstånd,
men det var viktigt att bortse från de officiella senare
ideologiseringarna. Och vad den individuella terrorn beträffade så var det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
