Note: This work was first published in 1975, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV - E:3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av likgiltig karaktär. I och för sig fungerade socialismen som
samhällsekonomisk formation vare sig den juridiska äganderätten till
produktionsmedlen förlades hos Gud eller kejsaren eller proletariatet
eller till och med — Förenta Staterna kunde bli ett gott exempel —
hos småspararna och aktieägarna. Karl Zweiling hade ingen större
respekt för de svenska socialdemokraternas teoretiska skarpsinne.
Men när man klyver sken från verklighet kunde han konstatera att
den socialdemokratiska svenska propaganda som — enligt hans
erfarenhet — de flesta ledande socialdemokrater själva inte trodde på
dock motsvarade en verklighet. Om än icke exakt den de själva
föregav.
Det som inträffat innebar dock att arbetet icke längre var
värdeskapande och att för första gången i världshistorien hade den stora
massan omvandlats till produktionsmedel. Arbetsprocessen är nu en
vetenskapligt-teknologisk process och det är dit det värdeskapande
arbetet förlagts. Detta innebär en total revolution av alla
hittillsvarande föreställningar. Det innebär också att socialismen icke bara
kan ses som en självständig och historiskt långvarig egen
samhällsformation som motsvarade dessa nya produktionsförhållanden utan
som en mycket långvarig historisk epok med helt nya perspektiv.
Klassikerna hade levat under en tid då arbetaren, vare sig han var
slav eller träl eller livegen eller fri arbetare, kunde betraktas som
arbetskraft och icke blott som produktionsmedel. Nu hade genom den
vetenskapligt-tekniska revolutionen en omskiktning inträffat som
de rimligtvis icke kunnat förutse. Därför hade klassikerna blott sett
socialismen som en kort övergångsfas från förhistoria till historia.
En period av proletariatets diktatur där den politiska makten kunde
bidra till att krossa bourgeoisiens rester och skapa möjligheter för
de materiella framsteg som kunde vara kommunismens grund.
Det nya och det märkliga kunde de inte se. Lenin kanske anade
det på sitt sjukläger men det var svårt att veta vad han egentligen
anade och insåg när han låg där förlamad och slagen. Brevstumparna
och anteckningarna gav ju bara ett blekt återsken av hans
personlighet och om han där i sin förlamning förmådde inse allt det nya som
skedde runt honom och om han dock trodde att det ännu fanns en
väg fram till den gamla och av ett arbetande och värdeskapande
proletariat burna föreställningen om kommunism var svårt att säga.
Hans sista brev och anteckningar gav ett mångtydigt och delvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
