Note: This work was first published in 1975, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V(a)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
modell föregick den industriella revolutionen som dock skapade såväl
den moderna industrialismen som den arbetarklass vilken enligt
Engels och Marx var den historiska nödvändighetens bärare. Nu,
menar Zweiling, har en ny industriell revolution gjort
arbetarklassen lika överflödig som en gång det romerska proletariatet vilket
varken förmådde arbeta eller kämpa utan blott leva på bröd och
skådespel som tillhandahölls av staten. De värdeskapande är nu en liten
elit. Detta i stark förkortning.
Nåväl, allt har således vänts ut och in. Alla värden har bytt
förtecken. Det som nyss var vitt är nu svart och det som nyss var
progressivt har blivit reaktionärt. Jag vill inte säga att Karl Zweiling är
unik. Olika element av hans åsikter finns nu på officiellt håll i öst.
Man kan säga att varje element finns där. Dock representerar Karl
Zweiling ett ideologiskt språng.
Jag är naturligtvis helt överens om att uppfattningen av samhället
formas av den uppfattandes funktion i samhället. På så sätt kan jag
säga att Karl Zweilings uppfattning av sin situation rätt återspeglar
hans funktion och att han således på ett normalt sätt ideologiserar
och legitimerar sin existens. Min kritik av ditt paper är ju strängt
taget densamma. Och jag ser inte att ni skiljer er alltför mycket åt.
Att denna Karl Zweilings ideologi rätt väl återspeglar hans
samhälleliga vara och att alla dess delar återfinns i hans miljö och att
han blott logiskt byggt dessa delar samman till en ideologi är en sak;
en helt annan sak är frågan om denna Karl Zweilings ideologi
någonsin kan bli allmän. Det tror jag inte.
Man kunde säga att Karl Zweiling åt sig konstruerat en
antinomianism för funktionärer. Men även om den reformerta läran rätt
väl återspeglar den tidiga borgerlighetens sociala funktion och även
om sedan antinomianismen helt logiskt följer ur föreställningen om
de utvaldas utvaldhet och även om det är i hög grad effektivt att
vara övertygad om att man dels är utvald och dels som utvald står
ovanför och vid sidan om all etik så har antinomianismen förblivit
en liten och kufisk sekt. Detsamma kan sägas om den extrema
manchesterliberalismen och därav följer att om Karl Zweiling har rätt
så kommer det samhälle vars utveckling han beskriver och bedriver
icke att forma den ideologi som är hans hos de ledande utan i
enlighet med alla tidigare erfarenheter i stället låta marxismen sjunka
undan för dem som reformationen sjunkit undan i Skottland eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
