Note: This work was first published in 1975, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI - G
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det förut men du är orealistisk Eva. Om du vill veta vad jag anser
så kan jag säga det tydligt och klart. Ni förlovade er för att Hans
skulle få något nytt att fråga Birger om. Ni förlovade er för att du
och Hans skulle kunna tala om det. Det var ju så det gick till hela
tiden. Det angår mig inte. Det är länge sedan. Men det var ju så.
Men inte ens det hade något med Birgers död nu att göra.
— Om du vill veta varför Birger dog kan jag säga det. Birger dog
för att han var oduglig. Helt oduglig. Han fick alla förbannade
chanser och han tog dem bara för att tappa dem. Och så söp han.
Och så söp han ner sig. Tror du inte vi också talat med honom. Han
måste ju visa sjukdomsinsikt menade vi. Hans var över och talade
med honom så sent som förra året. Det vet du. Men ingenting
hjälpte. Plötsligt stod Birger i dörren och var full och spydde på
mattan och så fick vi alla rusa fram och ta rätt på det efter honom.
Och så var det egentligen långt innan han fick tag i alkohol.
— Det var som med dåligt gjutgods. Det fanns en svaghet i
honom och den måste brista vid belastning. Han höll ovanligt länge.
Jag vet att du inte tycker om det här men du måste ut ur din
negativism. Du måste se verkligheten.
— Jag vet precis vad som sades. Du behöver inte dra det för mig.
Jag kan det. Jag kunde skrivit det själv. Jag kan det hela med fanor
och ord till bortgången kamrat och jag vet hur man skall säga det för
att det låter riktigt och hur man skall hålla tonen och jag hade inte
velat säga ett enda ord över Birgers lik och därför var jag glad att
jag måste gå till riksdagen och dra ner byxorna på G. H.
Hermansson i stället.
— Det var därför du inte skulle ha gått. Egentligen var Birger
bara en sådan som svek gänget. Det gjorde han hela tiden. Och hela
tiden väntade han på att du eller jag eller Hans eller till och med
Torsten skulle komma fram för att leta rätt på honom och plocka
med honom. Men man kan inte hålla på att bära femtioåringar.
— Jag hade sagt honom detta rakt upp och ned för länge sedan.
Han hade supit bort sina möjligheter. Inte ens Vecko-Journalen
ville ha honom längre. Ingen ville köpa loss honom. Han hade bara
sitt kontrakt att hålla sig i och han stod inne i telefonkiosker på
olika krogar och sluddrade fram sina förbannade krönikor som blev
allt lösare och lösare i köttet och fick allt fler och fler stålblanka
romarcitat och blev allt läskigare och läskigare. Det gick inte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
