Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till kastrationens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till kastrationens historia. 5
tida filosofen Abelardshistoria. Abelard, som förfört Heloise,
överfölls nattetid av dennas onkel och blev genom en radikal
operation kastrerad. Det sällsynta fallet Abelard anföres
ju ock såsom ett stöd för den åsikten, att testiklarnas be-
tydelse för intelligens och manlig duglighet överskattats.
Jag återkommer härtill senare.
Visserligen är användningen av kastrationen som straff
att hänföra till det barbari, som utmärkte fordna dagars
rättskipning, i vilken vedergällningen utgjorde huvudsaken,
ändamålsenligheten en bisak, men det oaktat har som
bekant kastrationen åter gjort sitt inträde i modern rätt-
skipning, icke såsom vedergällningsinstitut och knappast
häller som straff, men väl på grund av dess ändamålsenlighet
som rashygienisk säkerhetsåtgärd. Det är givetvis icke den
brutala stympningen, radikalamputationen av de yttre köns-
organen, som i vår tid praktiseras, det är den ofarligare
långt mindre ingripande men dock för sitt preventiva syfte,
steriliseringen, fullt lika effektiva vasektomien, varom i vår
tid är fråga, en fråga som säkerligen för varje dag blir
mer och mer aktuell.
Frågan om kastrationen som en social och rashygienisk
skyddsåtgärd har emellertid långt före vår tid omfattats med
intresse, och jag skall här anföra ett exempel.
Under studier i härvarande Riksarkiv påträffade jag-
för några år sedan ett längre uttalande i denna sak av den
berömde författaren till Gullivers resor, domprosten i Dublin
Jonathan Swift, född 1667, död 1745.
Originalet till detta uttalande, vilket återfinnes i det
s. k. Skoklosterarkivets miscellanea3), publicerades enligt
den svenska meddelaren »i den engelska gazetten Daily
Post Boy (?) nov. 29, 1731, och blev från Dublin översättaren
tillskickat. Jag återgiver nu dessa »Ben namnkunnige,
engelske dr Swifts grundelige skäl och hewis at snöpandet
i stället för lifsstraffet är det säkraste medel at förekomma
tyfnad och röftverij», vilket är den överskrift, varunder det
intressanta aktstycket meddelas. Översättningen är sannolikt
gjord under förra hälften av sjuttonhundratalet, och jag ser
ingen anledning att vidtaga någon väsentligare förändring i
*) Skoklosterarkivet. Miscellanea. Toni. X. Fol. 52 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
