Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Godnatt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra, du, som Ebba Rohde har. Det är ... det
är ... ja, det är någonting, som herrarna sjelfva
inte ha så alldeles klart för sig. Det är någonting
klokt och diskret och utmanande på samma gång.
Det är smak och förstånd och sätt tillsammans.
Och Ebba Rohde är den, som är gladast och
raskast i repliken af alla flickor i staden. Och hon
har smak att kläda sig och föra sig! Allting klär
Ebba Rohde, för hon klär allting, säger man.
(Kastar sig trött i soffan.) Åh, åh, — en sådan mängd
artigheter! Det är som om alla vore förgjorda.
Ingen, som kan säga mig någonting förnuftigt, —
ingen! (Paus.) Åh — jo, — en! Men han är också
den enda, och det ska han få sota för! (Upp ur
soffan.) Att tänka sig att han vågar .... att han
vågar genomskåda mig! Och att han vågar säga
mig det sedan! Helt lugnt och medvetet! Alldeles
odrägligt vänligt och öfverlägset! Usch då, —
jag kan inte tåla honom, han drifver med mig, han
hånar mig! Han riktigt plågar mig, det gör han.
Han är alldeles säkert en dålig menniska, huru skulle
han annars kunna tänka sig in i allting! Och så går
han bara och ger akt på mig på afstånd, utan att
tilltala mig, och så ser han bara på mig med de
där gäckande och dock så allvarliga ögonen, som jag
aldrig slipper undan. (Sliter häftigt af sig några band.)
Nej, jag kan inte tåla honom, säger jag. Inte
till min död. Han skulle bara våga säga mig
det engång till, det, som han sade mig i kväll, när
jag slutligen måste tilltala honom, för att han inte
tilltalade mig. Han skulle bara våga! Att säga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
