Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Storfurstinnan - Första boken: Från Stettin till Moskwa - 1. Den tyska vaggan. Barndomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ganska talrika pedagogiska samling. En viss Wagner
undervisade Figchen i modersmålet. För musik hade hon också
en tysk vid namn Roellig. Vid en senare tidpunkt roade
Katarina sig ofta att i minnet återkalla bilden af dessa
hennes första ungdoms lärare, med en blandning af
skälmaktigt gyckel och innerlig tacksamhet. Hon satte särskildt
värde på mademoiselle Cardel, »som visste nästan allt utan
att ha lärt någonting, ungefär som hennes lärjunge», och
som sade till denna, »att hon hade ett vänstervridet
förstånd» och dagligen påminde henne att dra in hakan. »Hon
tyckte att den var förfärligt spetsig,» berättar Katarina,
»och att jag, om jag sköt fram, den skulle stöta emot alla
jag mötte.» Men Mademoiselle gjorde något vida nyttigare
än att räta ut sin elevs förstånd och att lära henne dra in
hakan, hon lät henne läsa Racine, Corneille och Molière.
Hon sökte rädda henne undan Wagners tyska pedanteri,
hans pommerska klumpighet och hans odrägliga Prüfungen,
för Katarina rysansvärda i åminnelse. Helt säkert hade hon
äfven meddelat sin elev något af sin egen gladlynthet, sin
parisiska esprit, som vi nu skulle kalla det, en liflig, pigg,
impulsiv fyndighet. En vida större tjänst gjorde hon genom
att rädda Katarina undan hennes mor, ej blott från de
örfilar hon »af kapris, knappast af goda skäl» vid
obetydligaste anledning tilldelade den blifvande kejsarinnan, utan
framför allt från de tendenser Kristian-Augusts gemål bar
inom sig och hvarmed hon smittade sin omgifning: en smak
för intriger och lögner, låga instinkter och lumpen
äregirighet, en reflex af hela sinnesarten hos flera generationer tyska
duodesfurstar. Nog af, mademoiselle Cardel hade gjort sig
väl förtjänt af de pälsverk hennes elev vid sin ankomst till
Petersburg skyndade sig att sända henne.
Ett viktigt element i denna sålunda organiserade
uppfostran utgjordes af de ofta upprepade resor Figchen företog
i sina föräldrars sällskap. Vistelsen i Stettin hade ingenting
lockande för en ung nöjeslysten kvinna eller en ung
regementsofficer, som hade sett halfva Europa. Hvarje anledning
till en resa var därför välkommen, och som man hade en
talrik släkt, förekommo sådana ganska ofta. Man reste till
Zerbst, till Hamburg, till Braunschweig, till Eutin; öfverallt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
