Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Storfurstinnan - Första boken: Från Stettin till Moskwa - 2. Ankomsten till Ryssland. Giftermålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppfattade hennes unga skarpsinnighet och hennes redan
säkra blick frånsidan af denna storhet och bristerna hos det
välde, som en dag skulle bli hennes. I Petersburg och
Moskwa hade hennes bländade blickar endast sett en tron,
som skimrade af guld, och ett hof, som strålade af
diamanter, majestätets yttre kännetecken, en barbarisk ståt, till
hälften asiatisk, men just därför så mycket mera underbart
sällsam. Nu befann hon sig däremot ansikte mot ansikte
med själfva urkällan till denna oförlikneliga glans, det ryska
folket, som för hennes förvånade, nästan skrämda ögon
tedde sig vildt och halfnaket, darrande af hunger och köld
i sina rökiga pörten, bärande slafveriets och eländets dubbla
ok som ett kors. Hon anar högst beklagliga sociala och
politiska missförhållanden och förfärliga maktmissbruk. Alla
reformförsök, alla ädla syften, alla ansatser till liberala idéer,
som utmärkte den första tiden af hennes regering, hade sin
upprinnelse i dessa första, flyktiga syner.
Efter återkomsten till Moskwa lärde hon äfven känna
en annan frånsida af medaljen, nämligen de små obehag,
som hennes höga rang medförde. En afton på teatern i
storfurstens loge midt emot kejsarinnans, träffades hon af
en vredesblixt ur kejsarinnans ögon. En stund därefter
inträdde den eljes krypande Lestocq på ett brutalt sätt och
omtalade med en afsiktligt ohöflig ton för storfurstinnan
anledningen till kejsarinnans vrede. Katarina hade gjort
skulder, 17,000 rubler, öfver 75,000 francs på några månader!
Skatten hade smält bort mellan de fingrar, från hvilka en
guldflod en dag skulle komma att flyta öfver hela riket, ja,
öfver Europa. Än sedan? Skulle hon nöja sig med de tre
klädningar, som lågo på bottnen af hennes kappsäck vid
ankomsten till Ryssland? I början hade hon måst låna lakan
af sin mor! På det sättet kunde det ju ej fortfara. Hon
hade märkt, att vid detta hof måhända ännu mera än vid
det furstliga hofvet i Zerbst var det presenter, som
uppehöllo vänskapen; en person i hennes ställning ägde ej något
annat medel att underhålla de nödiga
vänskapsförbindelserna. Storfursten själf hade dessutom en tydlig förkärlek
för att på detta sätt hålla det goda förhållandet mellan de
förlofvade vid makt. Grefvinnan Rumiantsof hade också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
