Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Storfurstinnan - Första boken: Från Stettin till Moskwa - 2. Ankomsten till Ryssland. Giftermålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett eget sätt att uppfatta sina skyldigheter som hofmästarinna
vid den blifvande storfurstinnans hof. Hon var hvad man
kallar en korg utan botten, eller en person, som förstår att
sko sig.
I sina memoarer, ur hvilka vi låna dessa detaljer, är
Katarina mycket sträng mot de personer, som då utgjorde
hennes omgifning. Hon skonar till och med ej storfursten.
Hennes förhållande till honom tyckes ej varit särdeles
hjärtligt. Kanske har hon dock gifvit efter för frestelsen att
hålla denna del af taflan i alltför mörka färger. En liten
biljett af hennes hand tyckes bestyrka denna förmodan.
Storfursten hade i oktober månad fått ett anfall af
lungsäcksinflammation, som tvingade honom att hålla sig på sina
rum. Då han blef otålig öfver denna tvungna arrest, skref
Katarina till honom:
»Monseigneur! Jag har rådfrågat min mor, som jag
vet hafva stort inflytande öfver stormarskalken (Brümmer),
och hon har gifvit mig lof att bedja honom tillåta eder att
musicera. Hon har äfven bedt mig fråga eder, monseigneur,
om ni önskar att man sänder eder några italienare i
eftermiddag. Jag försäkrar, att i edert ställe skulle jag blifva
tokig, om man beröfvade mig allt. Jag ber er för Guds
skull ej visa mina bref.
Katarina.»
Ofvanstående bref är verkligen ägnadt att rättfärdiga
furstinnan af Zerbst för de anklagelser för grälsjuka och
trakasseribegär, hvarmed hennes dotter behagat belasta
hennes minne. Två månader senare se vi Katarina under tårar
bönfalla om att få besöka sin fästman, som, återställd från
sin lungsäcksinflammation, träffats af en ny och vida
farligare sjukdom. På resan mellan Moskwa och Petersburg
har Peter nödgats kvarstanna i Hatilof, emedan han fått
smittkoppor. Det var i denna sjukdom som Elisabeths
trolofvade dött. Kejsarinnan skilde beslutsamt Katarina och
hennes mor ifrån honom, sände dem förut till Petersburg
och vårdade själf den sjuke. Katarina skref till sin
fästman de ömmaste bref och betjänade sig därvid för första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
