Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Storfurstinnan - Andra boken: Eröfringen af makten - 1. Det unga hofvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Naturligtvis ansåg han det icke vara någon besvärlig uppgift att
betrygga sin ynnest på detta håll. Det var ett lätt arbete.
Men det ledde icke till någonting eller, rättare sagdt, det
kunde endast leda dit Bestuschef på inga villkor ville
komma. Om Peter hade någon politisk idé i sin trånga
hjärna, så var det hans beundran för Fredrik. Han var
preussare från topp till tå. Bestuschef var, hade alltid
varit och ville dö som god österrikare. Återstod
storfurstinnan. Från år 1754 tycks tanken på en direkt vänskaplig
öfverenskommelse med henne ha spirat upp i kanslerens
hufvud.
Händelserna utvecklade sig snabbt. Katarina kunde
snart märka en betydande och alltigenom fördelaktig
förändring i sammansättningen af den personal, som skulle
bestrida hennes uppassning och bevakningen af hennes
person. Hennes första kammarjungfru, Praskowja
Wladislaowna, ett slags kvinnlig Cerberus, som man gifvit henne,
blef plötsligt »mild som ett lamm» efter ett förtroligt samtal
med kansleren. Kort därefter slöt Bestuschef fred med
furstinnan af Zerbst och erbjöd sig oförmodadt som mellanhand
i den brefväxling hon fortfarande underhöll med sin dotter,
men som han själf bidragit till att få strängt förbjuden.
Slutligen vågade han en hjältemodig ansträngning: genom
Poniatowski öfverlämnades till Katarina från kansleren ett
dokument af den allra största vikt. Nu brände Bestuschef
sina skepp och satte sitt hufvud på spel, men han öppnade
för Peters beklagansvärda maka en ny horisont, han visade
henne den väg, på hvilken hon en dag skulle draga
ut till eröfring af makten: det var ett förslag afsedt att
reglera tronföljden. Det förordnade, att Peter omedelbart
efter Elisabeths död skulle utropas till kejsare, men i
förening med Katarina, som skulle dela alla hans rättigheter
och hela hans myndighet. Bestuschef glömde naturligtvis
icke sig själf. Han förbehöll sig nästan hela makten och
lämnade åt Katarina och hennes gemål endast det han i
sin egenskap af undersåte ej kunde slå under sig. Katarina
lade vid detta tillfälle i dagen en redan mycket uppöfvad
takt. Hon aktade sig för att nedslå förslagförfattarens mod,
men hon gjorde sina förbehåll. Hon trodde icke, lät hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
