Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Storfurstinnan - Andra boken: Eröfringen af makten - 2. Kampen om tronen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som hans. — »Den har endast till ändamål,» svarar Posse,
»att rikta de allierades uppmärksamhet på de svårigheter,
som hindra krigets fortsättande.» — »Man måste sluta fred,»
förklarar kejsaren. »Jag för min del vill det.» Spelet
fortgår. Baron de Breteuil förlorar några dukater till prins
Georg af Holstein, tsarens onkel, med hvilken han under
sin militära bana haft en skärmytsling på ett af Tysklands
slagfält. — »Er gamle motståndare besegrar er!» utropar
Peter skrattande. Han fortfar att skratta och att upprepa
sitt uttryck, som druckna bruka. Baron de Breteuil
uttalar, litet förbryllad, sin tillförsikt, att hvarken han eller
Frankrike någonsin mera skola få prinsen till motståndare.
Tsaren svarar icke, men om en liten stund, då han ser
grefve Almodovar, Spaniens minister, förlora, lutar han sig
fram till den franske ambassadören och säger: »Spanien
kommer att förlora.» Och så skrattar han igen. Baron de
Breteuil är nära att kväfvas. Han uppbjuder emellertid
hela sin kallblodighet och svarar med sin värdigaste min:
»Det tror jag inte, Sire.» Därpå inlåter han sig i
resonemanger afsedda att bevisa, huru imponerande Spaniens
krafter äro i förening med Frankrikes. Kejsaren svarar
endast med ett hånfullt: Ha, ha! Till sist kommer den
franske diplomaten till sin slutledning: »Om ers majestät
står fast vid principerna för sin allians, som ers majestät
har lofvat och är skyldig sina förbindelser, äro vi och
Spanien fullkomligt lugna.»
Nu kan Peter ej behärska sig längre. Han är ursinnig
och ryter med sin gröfsta basröst:
»Jag har meddelat er min vilja för två dagar sedan:
jag vill ha fred.»
»Vi också, Sire; men vi vilja ha den liksom ers majestät,
en hederlig fred och i samråd med våra bundsförvanter.»
»Alldeles som ni behagar. Hvad mig beträffar, vill jag
ha fred. Sedan må ni göra hvad ni vill. Finis coronat opus.
Jag är soldat och ingen pratmakare.»
Därpå gör han helt om.
»Sire,» säger baron de Breteuil allvarligt, »jag skall
redogöra för min konung för den förklaring det behagat
ers majestät att göra mig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
