- Project Runeberg -  Katarina II af Ryssland : en kejsarinnas roman /
152

(1897) [MARC] Author: Kazimierz Waliszewski Translator: Ernst Lundquist - Tema: Russia, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Storfurstinnan - Andra boken: Eröfringen af makten - 2. Kampen om tronen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och steg man skulle använda för att komma till det mål
man åsyftade. Huru skulle man bära sig åt för att afsätta
Peter och sätta Katarina i hans ställe? Det visste man
knappast. Enligt de förtroenden, hvarmed Odard ansåg sig
böra uppbygga Béranger, försökte man flera gånger
bemäktiga sig kejsarens person, men utan framgång. Efter allt
att döma, handlade man endast på måfå. Furstinnan Daschkof
talade förmodligen med några officerare. Hvad som är
säkert är, att ett propaganda-, mutnings- och
värfningssystem bedrefs i kasernerna af bröderna Orlof i ganska
vidsträckt skala. Pengar saknades icke, ej ens före det försök
man i sista hand gjorde hos baron de Breteuil. I början
af mars erhöll Gregor Orlof platsen som soldutdelare vid
artillerikåren. Öfvergeneralen vid artilleriet, furstinnan
Kurakins olycklige älskare, hade nyss dött och fått till
efterträdare en f. d. kammarherre vid det unga hofvet, som
fordom aflägsnats från Katarina på grund af den i Elisabeths
ögon öfverdrifna tillgifvenhet han bevisade henne:
fransmannen Villebois. Han var son till en f. d. page hos Peter
I, som denne sedan gjorde till vice-amiral. Det stod
skrifvet i stjärnorna, att en fransman ännu en gång skulle spela
en viktig roll vid den statskupp, som skulle ge Ryssland en
ny suverän, och att La Chétardie ändå skulle få en
efterträdare. Det är i själfva verket troligt, att Gregor Orlofs
utnämning berodde på den nye artillerigeneralens
personliga ingripande, som förmodligen inspirerades af Katarina
själf. Den unge officeren hade inga förutsättningar att bli
hedrad med denna förtroendepost. Det var att sätta bocken
till trädgårdsmästare. Villebois’ närmaste man,
generallöjtnant Purnur, gjorde anmärkning därpå. Man svarade
honom, att Orlof beskyddades af kejsarinnan, och han teg.
Soldutdelaren öste ur kassan med fulla händer. På det
sättet skall man lyckats muta ända till nittionio soldater
vid hvart och ett af de fyra gardesregementena: Ismajlofski
(det första, inför hvilket Katarina presenterade sig på
statskuppsdagen), Simjonofski, Preobrajenski och hästgardet, vid
hvilket den ryktbare Patjomkin tjänade.

Katarina gaf stundom värfvarne en direkt och personlig
handräckning. Men i det afseendet tycks hon ha ådagalagt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:33:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/katarina/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free