Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Storfurstinnan - Andra boken: Eröfringen af makten - 3. Segern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påtvungna förbindelsen ha blifvit undertecknad och
deponerad i senatens arkiv, men Orlofarne eller, enligt andras
påstående, kansler Worontsof skulle sedan ha tagit
dokumentet därifrån och lämnat det till Katarina. Historien är
föga sannolik. Panin var ej den, som hyste något förtroende
för detta slags kompromisser, ej heller lät han narra sig af
det illusoriska värdet hos en dylik garanti. Han kände till
sitt lands historia. Kejsarinnan Anna hade uppstigit på
tronen med borgen af en verklig konstitutionell författning.
Sex veckor därefter var det ej längre fråga därom. Den
blifvande premierministern kunde ha andra skäl att ej vilja
vara med om manifestets uppsättande.
Hvad Tjeplof skref trycktes och lästes upp för folket,
som ropade: »Lefve kejsarinnan!» som det hade hört
soldaterna ropa. Katarina höll revy med trupperna, som hyllade
henne med lefverop ännu en gång, och den nya regeringen
var grundad; dagen hade ej kostat en droppe blod. Några
enstaka oordningar hade ägt rum. Prins Georg af Holsteins
hus hade blifvit stormadt och plundradt. Han själf och
hans gemål fingo undergå en svår behandling. Soldaterna
ryckte från prinsessan hennes ringar. De slogo äfven in
några butikfönster för att komma åt dricksvaror. En
köpman förlorade för 4,000 rubler vin. Den skadeersättning,
som offren för dessa excesser fordrade, uppgick till inalles
24,000 rubler; det var ju oerhördt billigt. Men då kvällen
kom och den första berusningen var öfver och Katarina och
hennes anhängare samlades i vinterpalatset för att utbyta
sina tankar om det vunna resultatet, gick dock en kylande
fläkt af oro genom deras upphettade fantasi. Om från en
viss synpunkt allt var gjordt till grundläggandet af den nya
regimen, så var från en annan synpunkt allting ännu ogjordt.
Ingenting var uträttadt, om Peter ville göra motstånd.
Var han i stånd att besluta sig därför?
Svaret kunde ej vara tvifvelaktigt för en tänkande
människa. Och kanske var Panin just sysselsatt med att
tänka. Peter hade hos sig omkring femton hundra
holsteinare, en ypperlig trupp och sannolikt beredd att försvara
honom till det yttersta och på samma gång försvara sig
själf mot säker onåd. Till anförare för denna lilla armé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
