- Project Runeberg -  Katarina II af Ryssland : en kejsarinnas roman /
209

(1897) [MARC] Author: Kazimierz Waliszewski Translator: Ernst Lundquist - Tema: Russia, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Första boken: Kvinnan - 1. Utseende. Karakter. Temperament

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hustru. Det är öfverste kammarherren Schuwalof, som nästan
aldrig visar sig ute på grund af sin skröplighet. Det är
en gammal kammarjungfru jag har, som inte vet hvad hon
gör... Detta är stora bevis på ålderdom, och äfven detta
bref innehåller kanske sådana, men hvad skall man göra åt
den saken? Och trots allt detta är jag dåraktig och som
ett fem års barn förtjust i att se folk leka blindbock och
alla möjliga barnlekar. De unga herrarne och mina
barnbarn säga, att jag måste vara med, för att glädjen riktigt
skall stå högt i tak, och att de äro dristiga och mera
obesvärade, då jag är närvarande, än utan mig. Det är alltså
jag, som är deras Lustigmacher.»

5.


Det finns tydligen hos henne en lycklig
förmögenheternas jämvikt, en förträfflig andlig hälsa. Det är också det,
som gör henne behaglig att lefva tillsammans med, lätt att
tjäna, kanske mindre fallen för öfverseende och mildhet än
hon vill ge sig sken af, men ingalunda kitslig eller
öfverdrifvet fordrande eller omåttligt sträng. Mellan de officiella
ceremonierna — vi ha sett, hvilket värde hon sätter på dem,
på samma gång för öfrigt som hon bemödar sig att ge dem
största möjliga glans — är hon ytterst älskvärd i sitt sätt.
Hon har en otvungen enkelhet, som gör hennes bordsgäster
obesvärade och tillåter henne att bibehålla sin rang och
hålla dem på tillbörligt afstånd, utan att hon tycks ha någon
tanke därpå. Då hennes sonson Alexander kommer till
världen, beklagar hon, att det ej längre finns några féer, »som kunna
begåfva barnen med allt hvad man önskar dem», och hon
skrifver till Grimm: »Jag skulle ha gifvit dem vackra
presenter, och jag skulle ha hviskat i feernas öra: mina damer,
naturlighet, en liten smula naturlighet, och sedan skall
erfarenheten göra resten». Hon antar gärna familjära manér.
Hon är godmodig. Hon slår sin sekreterare på magen med
en pappersrulle och säger till honom: »Endera dagen tar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:33:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/katarina/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free