Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Första boken: Kvinnan - 3. Åsikter och grundsatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
År 1766 erhåller hon från grefve Peter Soltikof, Moskwas
guvernör, en rapport angående vissa bestraffningar, som han
måst ådöma, men hvilka hon försökt nedbringa till det
minsta möjliga. Hon skrifver i marginalen: »Grefve Peter
Simjonowitsch skall ha tack för att han begagnar piskan
med den största hofsamhet. Var god och fortfar på samma
sätt.» Under loppet af samma år får hon veta, att en furst
Howanski tillåter sig att häftigt kritisera hennes styrelse.
Hon underrättar samme grefve Soltikof därom i ett högst
egendomligt bref. Fastän fursten vistats i Frankrike, har
han tydligen glömt, att man där sätter folk på Bastiljen för
dylikt tal. Lyckligtvis för honom är kejsarinnan icke elak,
och en furst Howanskis onda tunga kan ej förmå henne att
byta om lynne. Men Soltikof skall göra klokt i att
underrätta honom, »att om han inte tiger, kommer han till ett
ställe, där korparna skola få svårt att finna hans ben».
Därefter följer ett postskriptum på franska: »Sätt riktigt
skräck i honom, så att han håller sin afskyvärda tunga, ty
annars blir jag tvungen att göra honom mera ondt än denna
skräck förorsakar honom.»
Och det är äfven 1766 som tsarinnans innersta tankar
ta sig ett uttryck, som är nästan sublimt i all sin naiva
tafatthet. En ämbetsman, hvars mening hon inhämtar
beträffande sina förslag till lagstiftningsreformer, en viss
Wasili Buskakof, opponerar sig mot det af kejsarinnan
föreslagna fullständiga afskaffandet af tortyren. Han uppger
kasus, då användningen däraf tycks honom oundviklig.
»Man kan inte höra på detta!» skrifver Katarina i
marginalen på rapporten. »Det finns inga kasus, då
mänskligheten lider!»
Vid den tiden händer det ofta, att hon förvandlar de
af domstolarna ådömda kroppsliga bestraffningarna till enkel
förvisning eller deportation. För vissa svårare fel minskar
hon åtminstone straffet till hälften. Samtidigt sysselsätter
hon sig med att införa förbättringar i fängelsesystemet oeh
försöker mildra rekryteringens alltför barbariska
tillvägagående. Då mademoiselle Engelhard, sedan grefvinna
Branicka, en dag inträder i kejsarinnans rum, ser hon hennes
majestät i färd med att teckna under ett papper, men hejda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
