Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Andra boken: Regentinnan - 1. Regeringskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Senaten och den Heliga synoden, på samma gång som hon
bjöd femtio rubler till hvarje soldat vid gardena, som ville
lämna tjänsten och uttryckte sin önskan att dra sig
tillbaka åt Moskwa till. De, som tillkännagåfvo sin afsikt att
flytta ända till Kasan, fingo nittio rubler. Det var ett sätt
att tillintetgöra en af de makter, som täflade med hennes
egen. Det första året af sin regering bevistade hon
emellertid Senatens sammanträden elfva gånger, men hon måste
lägga dess ledamöter på hjärtat att ej under hennes
frånvaro sysselsätta sig med saker, »som ej hade med statens
angelägenheter att skaffa».
Rättvisligen måste erkännas, att hon vid utöfningen af
sin sålunda isolerade och förstärkta personliga myndighet,
gick till väga med den strängaste samvetsgrannhet. Furst
Sergej Galitzin berättar i sina Minnen historien om ett
senatsdekret, hvarunder kejsarinnan skrifvit sitt namn.
Handlingen gick från generalprokuratorn till prokuratorn, från
denne till generalsekreteraren, från honom till
privatsekreteraren och hamnade slutligen hos en simpel kopist, som
var drucken. Då han i detta tillstånd fick syn på den
kejserliga underskriften, som föregicks af den traditionella
formen »ske alltså» (byt pa siemu), utbrast han: »Du ljuger,
så skall det inte ske!» och började kludda ner hela papperet
med dessa ord, som han skref kors och tvärs hundra gånger.
Man kan tänka sig förskräckelsen på kansliet, då denna
profanation upptäcktes. Generalprokuratorn kastade sig för
kejsarinnans fötter. »Nå, än sedan?» sade hon lugnt. »Ni
får låta göra en ny afskrift. Men det är kanske en vink
från himlen. Vi måste granska det där dekretet en gång
till.» Dekretet granskades och blef verkligen ändradt.
Vi ha förut talat om, huru hon misstrodde sina första
intryck. Medveten om sina fel, kom hon genom en ständig
ansträngning af sin kraftfulla vilja att utöfva de motsatta
dygderna. Hon med sitt ständigt sjudande sinne och sin
alltid utsväfvande fantasi kunde sålunda säga 1782: »Jag
har aldrig sett någon entusiasm utan att ha slagit vatten
på den». Den gången gjorde hon för öfrigt en ganska
olycklig tillämpning af principen: det gällde en subskription,
som öppnats i Paris för att ersätta en del af herr de Grasses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
