Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Andra boken: Regentinnan - 2. Inre politik. (Den politiska polismakten. Lagstiftning. Förvaltning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upphäft det ohyggliga hemliga kansliet, ett skamligt arf
från en tid, som Ryssland kunde ha hopp om att aldrig
mera behöfva upplefva. Katarina ville ej återupplifva
institutionen med dess förfärliga gammalmodiga former, men
småningom lagade hon så, att hon, med utlämnande af namnet,
fick nästan hela saken tillbaka: hon fick Stepan Iwanowitsch
Scheschkofski, från hvilken hon aldrig skilde sig. En legend
har bildat sig omkring denne mans hemlighetsfulla person.
Verkligheten kunde kanske icke mäta sig i rysligheter med
de minnen, som Iwan Wassiljewitschs bödlar efterlämnat,
men var förmodligen sådan, att den kastade en viss skugga
öfver det anseende, som filosofernas väninna gjorde anspråk
på att bibehålla i Europa. Scheschkofski hade hvarken
någon officiell titel, som motsvarade hans sysslor, eller någon
synlig organisation för sitt inkvisitionsarbete. Men han
hade sina ögon och sin hand öfverallt. Han tycks ha ägt
förmågan att vara allestädes närvarande. Han arresterade
ingen, han inbjöd till middag, och ingen vågade säga nej
till bjudningen. Efter middagen pratade man, och den
komfortabla och tysta bostadens väggar förrådde aldrig dessa
samtals hemlighet. En särskild fåtölj lär ha varit afsedd
för gästen, som ett alltid älskvärdt men betydelsefullt ord
hade förmått att öfverstiga den fruktade tröskeln. Plötsligt
fjättrade denna länstol den, som artigt uppmanats att ta
plats däri, och for ner under golfvet med honom, dock på
det sätt, att delinkventens hufvud och axlar stannade i den
öfre våningen. Offret bibehöll sålunda sitt incognito gent
emot Scheschkofskis medhjälpare. Endast nedre delen af
kroppen underkastades af dessa en mer eller mindre sträng
behandling. Scheschkofski själf vände sig bort i detta
ögonblick och låtsades vara helt och hållet främmande för hvad
som tilldrog sig. Sedan exekutionen var fullbordad och
fåtöljen återtagit sin plats med sin gäst, vände han sig om
med ett småleende på läpparna och återupptog samtalet där
denna lilla öfverraskning hade afbrutit det. Det berättas,
att en ung man, som blifvit förberedd på hvad som väntade
honom, begagnade sig af sin sinnesnärvaro och sin stora
muskelstyrka för att tvinga Scheschkofski själf att intaga
den plats på den ödesdigra stolen, som var bestämd för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
