Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Andra boken: Regentinnan - 2. Inre politik. (Den politiska polismakten. Lagstiftning. Förvaltning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej finna något att anmärka». De perspektiv, som dessa
studier öppna för henne, locka henne icke, de »göra henne
torr i hjärnan». »Allt är noga bestämdt på förhand,
följaktligen är det ingen som tänker, och allt blir fåraktigt. Ett
präktigt mästerverk! Hellre vill jag kasta på elden allt
hvad jag, enligt ert påstående, har bragt oreda i, än skapa
en fullkomlig lagstiftning, som alstrar en odräglig ras af
dumma och beskedliga får.»
Ända till sin lefnads slut sysselsätter hon sig med dessa
idéer och problem och lagstiftar på ett ojämnt sätt, alltjämt
»ryckvis». Under sin vistelse i Kief 1787 påbjuder hon en
lag mot dueller, åtföljd af ett urval moraliska föreskrifter,
som tyckas hämtade ur Thomas a Kempis. Det helgjutna
verk, som hon drömt om och som hon utlofvat 1767, uteblir.
Det finns en grundorsak till detta, jämte många biorsaker:
arbetet borde ha påbegynts från början — och början, det
var en reform, om icke ett fullständigt upphäfvande af
lifegenskapen.
Denna fråga är, det måste man erkänna till Katarinas
heder, en af dem, som mest och längst sysselsatt hennes
tankar. Redan då hon var storfurstinna, gjorde hon, som
vi sett, upp planer, för öfrigt föga utförbara, till de vid
jorden fästade böndernas frigörelse. Hon hade i sina böcker,
jag kan icke säga hvar, hittat en historia om en allmän och
samtidig frigörelse af de lifegna i Tyskland, Frankrike,
Spanien och andra länder, och som skulle ha varit resultatet
af ett kyrkomötes beslut! Hon undrade, om en församling
af arkimandriter skulle kunna åstadkomma samma
välgörande verkan i Ryssland. Då hon kom till makten,
påbörjade hon det stora verket genom en förbättring i de lifegnas
ställning vid de till staten indragna kyrkogodsen: de bönder,
som hörde dit, hade endast att erlägga en obetydlig
personlig skyddsafgift; allt hvad de därutöfver förvärfvade blef
deras egendom, och de kunde för en måttlig summa friköpa
sig helt och hållet: det var att erbjuda friheten som
belöning för vederbörandes arbete och flit, och det var en
fruktbärande idé. Men tillämpningen erbjöd vissa svårigheter:
de plundrade munkarne voro plötsligt försänkta i armod.
Enligt markis de Baussets uppgift återstod dem ungefär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
