Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Andra boken: Regentinnan - 2. Inre politik. (Den politiska polismakten. Lagstiftning. Förvaltning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sålunda sattes i omlopp under statens officiella insegel, under
afvaktan på att staten själf instämdes inför
folkvedergällningens domstol och bragtes till bankrutt af revolutionen.
Ryssland har emellertid ej varit utsatt för något sådant,
hvarken under Katarinas eller hennes efterträdares regeringar.
Och att ingenting dylikt inträffade, därtill finnes ett mycket
enkelt skäl: hvad som hände på andra håll, det hände
emedan missbruket af krediten ledde till ett mer eller mindre
snabbt, men oundvikligt uttömmande af det material, de
grundfonder, den metalliska kassan, de hypotiserade
fastigheter, som tjänade till pant för emissionerna af pappersmynt
eller för lånen. Detta kunde icke hända i Ryssland och
kan ej hända där ännu i dag, emedan panten, den enda
garantien, på hvilken den allmänna krediten, landets hela
inre och yttre kredit hvilar och alltid har hvilat, där är
oförgänglig. Denna garanti har inga gränser, åtminstone icke
materiella. Hittills har det ej heller visat sig, att den har
några moraliska gränser. Eller om något i den vägen synts
till, har det på sin höjd, visat sig i en minskad tänjbarhet
icke i ett ens tillfälligt omintetgörande af de resurser, som
staten hämtat ur denna källa. Hvad är alltså denna pant?
Den okammade filosof, den halfvilde tänkare, som under
Peter I:s regering bearbetade dessa problem i sin föga
odlade, men likväl djupgående intelligens, Possoschkof, har
förklarat den på sitt målande språk: »Hvad som utgör
värdet hos ett mynt är icke det guld, det silfver, den koppar,
det mer eller mindre dyrbara ämne, som användts vid dess
förfärdigande; nej, ingenting af allt detta gör, att detta mynt
mottages i utbyte mot en skäppa säd eller ett stycke kläde.
Hvad som utgör det är kejsarens i metallen präglade bild,
kejsarens i denna bild uttryckta vilja att tilldela detta
metallstycke en sådan kraft, att man utan tvekan mottar
det i utbyte mot saker, som äga verkligt värde och fylla
lifvets verkliga behof. Det ämne, hvaraf detta mynt är
gjordt, har alltså föga betydelse. Om det vore kejsarens
vilja att tilldela en bit läder eller ett pappersblad samma
värde, skulle det vara tillräckligt, och det skulle bli så...»
Hela teorien för den offentliga krediten, sådan den
funktionerade i Ryssland på Katarinas tid och ännu i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
