Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Andra boken: Regentinnan - 3. Yttre politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Foreign-Office, svarade med att — erbjuda Minorca.
Betalningen för denna present skulle vara ett Rysslands
ingripande, för att framkalla Frankrikes och Spaniens samtycke
till det omedelbara undertecknandet af ett fredsfördrag på
grundval af fördraget i Paris 1762. I början hade Katarina
svårt för att dölja sin öfverraskning och sin glädje. Det
var mer än hon hade vågat drömma, och Gud skall veta,
att hennes drömmar gått ganska långt! Hennes nya
neutralitetsförklaring tycktes visserligen utgöra ett hinder för det
föreslagna arrangemanget. Men bah! hon skulle tala med
Harris därom. Och det gjorde hon. »Den väpnade
neutraliteten, hvad är den?» sade hon till honom. »Låt oss kalla
den den väpnade nulliteten, om ni så vill, och sedan tala vi
inte vidare därom.» Men snart greps hon af oro och
betänkligheter. Patjomkin hade aldrig sett henne så upprörd.
Hon kände ett behof att tala ytterligare om saken, innan
hon lofvade något, och denna gång talade hon med favoriten.
Var det möjligt, att man gaf henne denna skatt för intet,
blott för en diplomatisk åtgärd, var det inte en snara?
»Bruden är för vacker, man vill föra mig bakom ljuset.»
Man ville bestämdt tvinga henne att blanda sig i detta
olycksaliga krig. Och det ville hon inte höra talas om!
Hon ville det så mycket mindre som hennes brefväxling
med Josef under tiden tog god fart och öppnade allt mer
och mer förledande utsikter bortåt Svarta hafvet. Ett annat,
långt mera inbringande krig förbereddes åt henne på det
hållet. Och som Versailleskabinettet samtidigt helt artigt
erbjöd sig att ordna den spanska frågan, fick den väpnade
neutraliteten åter första rummet i tsarinnans tankar. Så drog
man ut på tiden ända till i mars 1781, då Harris plötsligt
af kejsarinnan mottog den förklaringen, att hon bestämdt
afstod från att göra några landvinningar i Medelhafvet och
önskade stå fast vid sin egenskap af neutral makt.
Nu var det förbi, förtrollningen var bruten för alltid.
Förolämpadt och besviket uppträdde England som afgjord
motståndare till de neutralas liga, och denna antog hastigt
sin färg, blef en fana, hvarunder alla de intressen, som
Englands öfvermakt till sjös länge hade kränkt och oroat, skulle
samla sig. År 1791 föreföll en direkt sammanstötning med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
