Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Tredje boken: Filosofernas väninna - 1. Katarinas litterära, artistiska och vetenskapliga sympatier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att hon alls icke gör dessa utgifter för sitt eget nöje. »I
musik,» skrifver hon, »är jag ej längre kommen än förr.
Jag känner ej igen några andra toner än skallet af nio
hundar, som turvis ha den äran att vara i min
sängkammare och hvilkas röst jag till och med på afstånd kan skilja
från de andras; men Gallupis och Paisiellos musik, den
hör jag och är förvånad öfver de toner den sammanställer,
men jag kan ej lära mig att känna igen dem.»
Några buffaoperor af Paisiello lyckas emellertid vinna
hennes tycke. Hon har sinne och smak för det groteska.
Hon är förtjust i Pulmonia och lyckas till och med komma
ihåg några melodier, som hon gnolar, då hon träffar
kompositören.
Ibland pocka hennes despotiska instinkter på sin rätt
äfven på detta område, där hon känner sig främmande, och
liksom af ett underverk får hon då personliga ingifvelser,
som ej sakna en viss friskhet. Så t. ex. skrifver hon i ett
bref under sina första triumfer öfver Turkiet:
»Efter ni talar om fredsfesterna, så hör på hvad jag nu
vill säga er därom, och tro icke ett ord af allt det löjliga,
som tidningarna berätta. Man hade gjort ett förslag, som
liknade alla fester: Janustempel, Bacchustempel, tempel åt
fan och hans mormor, allegorier, som voro odrägliga och
dumma, emedan de voro kolossala och liknade snillets
ansträngningar att frigöra sig från allt sundt förnuft. Mycket
förargad på alla dessa vackra och storartade förslag, som
jag ej ville veta af, lät jag en vacker dag kalla min arkitekt
herr Bajenof och sade till honom: Min vän, tre werst från
staden ligger en äng; inbilla er, att denna äng är Svarta
hafvet, att man från staden kommer dit på två vägar; nåväl,
en af dessa vägar skall vara Tanaïs, den andra Borystenes:
vid mynningen af den förra skall ni bygga en bankettsal,
som ni skall kalla Azof, vid mynningen af den andra en
teater, som ni skall kalla Kinburn; med sand skall ni
afbilda halfön Krim och där inhägna Kertsch och Jenikale
som balsalonger; till vänster om Tanaïs skall ni anbringa
buffeten med vin och kött för folket; midt emot Krim skall
ni göra illuminationer, som föreställa de bägge rikenas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
