Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Tredje boken: Filosofernas väninna - 1. Katarinas litterära, artistiska och vetenskapliga sympatier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emot att ha gjort sig förtjänt af dem på det sätt hon
antydde.[1] Och Katarina skrifver genast till honom:
»De medaljer, som präglats af den metall dessa trakter
skänkt oss, skola en dag kunna tjäna till att konstatera,
om konsterna urartat där de ha sitt ursprung.»
Buffon, som sett, att medaljerna buro kejsarinnans bild,
svarade i sin tur:
»Efter min första öfverraskning och beundran var min
nästa ingifvelse att trycka mina läppar mot den sköna och
ädla bilden af världens största personlighet. Sedan, i
betraktande af denna gåfvas prakt, gjorde jag den reflexionen,
att det var en lämplig skänk från en suverän till en annan,
men att, om det vore en skänk från det ena snillet till det
andra, var jag likväl långt underlägsen detta himmelska
hufvud, som är värdigt att styra hela världen.»
Man kan ej förvåna sig öfver, att detta »himmelska
hufvud», då det tilltalades så af en bland Europas mest
lysande vetenskapsmän, kunde få anlag för yrsel i denna
berusande atmosfär af rökelse. Katarinas optimism
beträffande hennes folk och allt, som stod i närmare eller
fjärmare samband därmed, förledde henne också att lämna
verklighetens mark och förirra sig in på drömmens och
hallucinationernas område. Hennes anteckningar i rysk historia,
som offentliggjorts i »Interlokutören» (Sobiessiednik), äro
vanvettigt fantastiska. Hon diktar »kungar af Finland», som
aldrig ha existerat, låter dem äkta prinsessor af Nowgorod,
som aldrig skådat dagen, sätter namnet Rurik i spetsen för
det hela och gläder sig åt att ha spridt ett så klart ljus
öfver det gamla moskovitrikets ursprung.
Den etnologiska och filologiska febern varar för öfrigt
ej längre hos henne än någon annan feber. Kejserliga
biblioteket i Petersburg förvarar en hel samling af manuskript,
hvari kejsarinnan har testamenterat till eftervärlden
frukterna af sina mödor inom denna gren af vetenskapen. Men
en dag tillkallar hon Pallas och anförtror honom uppgiften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
