Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Tredje boken: Filosofernas väninna - 2. Katarinas författarskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverraskningar beredas en till och med af mindre
begåfvade kvinnor — om han läst följande passage i ett bref till
Grimm (Katarina är i Kolomiensskoj, ett sommarresidens
nära Moskwa, och hon sitter vid ett öppet fönster och
skrifver till sin »souffre-douleur»):
»Men huru skall man kunna komma åt att skrifva? Nu
vill ju Tom Anderson, att jag skall svepa täcket om honom;
han har satt sig midtemot mig i en fåtölj, jag har vänstra
armen och han högra tassen stödd mot ett öppet fönster,
som man skulle kunna ta för en kyrkport, om det ej vore
i tredje våningen. Från detta fönster betraktar sir Anderson
primo Moskwafloden, som ringlar sig i tjugu bukter; han är
orolig, han skäller: det är ett fartyg, som glider uppför
floden; nej, nej, utom fartyget är det ett tjog hästar, som
simma öfver floden för att beta på de gröna, blomsterströdda
ängar, som utbreda sig på andra stranden ända till en kulle
betäckt af nyplöjda tegar tillhörande de tre byar, som ligga
framför mig. Till vänster är ett litet kloster byggdt af
tegel, omgifvet af en liten lund, och vidare flodens
krökningar och landtgårdar, hvilka utbreda sig ända till
hufvudstaden, som man ser på afstånd. Den högra sidan erbjuder
nu Tom Anderson till betraktande kullar beklädda af täta
skogar, mellan hvilka man ser klocktorn, kyrkor af sten och
äfven snö i fördjupningarna högst upp. Mr Anderson är
tydligen trött på att betrakta en så vacker utsikt, ty
nu sveper han in sig i sitt täcke och rustar sig till att
sofva...»
Katarina gör också ibland fynd af uttryck eller bilder,
som belysa hennes tanke med ett målande eller energiskt
drag. Då hon afböjer Krims utrymmande, som Patjomkins
klenmodighet tillråder henne 1788 och söker argument för
att stödja sitt beslut, skrifver hon: »En man, som sitter i
sadeln, stiger han af för att dra sin häst i svansen?»
Hennes bref, i synnerhet hennes bref till Grimm, äro fulla af
ord och vändningar, där tankens och språkets godmodighet,
rättframhet och sorglöshet gränsa till det alltför ovårdade
och stundom slå öfver i det simpla. Hon nöjer sig ej med att
blanda upp sin inkorrekta franska med tyska eller italienska
ord. hon skrifver ofta på slangspråket. Hon skrifver sti-là
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
