Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Tredje boken: Filosofernas väninna - 3. Katarina som pedagog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATARINA SOM PEDAGOG.
447
till föreståndare en f. d. sufflör vid franska teatern och till
klassinspektör en f. d. kammartjänare hos Katarinas mor.
En af lärarne, Faber, hade varit lakej hos två andra franska
lärare, Pietet och Mallet, hvilkas ämbetsbroder han sålunda
blef. Då Pietet och Mallet dristat sig göra föreställningar,
nöjde Betzki sig med att ge Faber grad af löjtnant i ryska
arméen, och därmed tycktes saken vara afhjälpt. Det fanns
också en inspektris för kadettkåren, hvars funktioner vi ej
kunna så noga uppgifva. Sysslan tillföll en fru Zeitz, hustru
till en af Peter III:s förtrogna, en dam af tvetydig moral.
Men generalskan Lafort, hvilken som direktris för en annan
af kejsarinnan särskildt beskyddad inrättning på detta
område utöfvade ett allsmäktigt inflytande, var skyldig fru
Zeitz en större summa; hon betalade sin skuld på detta sätt.
Slutligen var inrättningens ordningsman en viss Lascaris, en
äfventyrare rätt och slätt, som längre fram blef direktör
med titel af öfverstlöjtnant.
En stor frihet rådde vid denna skola, om man får tro
Katarinas naturlige son Bobrinski, som uppfostrades där;
man tillämpade där Jean-Jacques’ idéer i stor skala.
Katarina blef sålunda tvungen att grena ut sitt
program för skolorganisationen; hon måste först och främst
tänka på att uppfostra lärare för de blifvande eleverna. Till
universitetet i Oxford, akademien i Turin och Tysklands
skolor skickade hon unga män, som där skulle förbereda
sig till lärarekallets ömtåliga uppgift. Men det fattades
henne ännu mycket annat för att kunna grunda nationella
skolor, först och främst insikt om, huru det skulle gå till.
Hon tillstod det helt naivt för G-rimm:
»Hör på, mina herrar filosofer, ni skulle vara ofantligt
hyggliga och älskvärda, om ni vore så barmhärtiga att sätta
upp en studieplan för de unga, från a-b-c ända till
universitetslärdomen. Man säger mig, att det behöfs tre slags
skolor, och jag, som icke har studerat och aldrig varit i
Paris, jag har hvarken vetande eller förstånd, och
följaktligen vet jag icke, hvad man bör lära sig, ej ens, hvad man
kan lära sig och hvar man skall inhämta det, om icke af er.
Jag har mycket svårt för att få en idé om ett universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
