Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Tredje boken: Filosofernas väninna - 3. Katarina som pedagog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’452
KEJSARINNAN.
kunde leda till fullkomnande af hennes pedagogiska metod.
Innan hon skref sin Instruktion för sina sonsöners uppfostran,
kopierade hon egenhändigt den, som kung Fredrik Wilhelm
af Preussen 1729 gifvit löjtnant von Bochow, då han
anförtrodde honom den otuktade lärjunge, som sedan blef
Fredrik II. Ar 1781 skickade Grimm henne Les conversations
d’Émilie, och hon greps genast af beundran för denna bok,
för de lärdomar hon däri fann och för författaren, som hon
ännu ej kände. Hon skref till sin förtrogne: »Var god och
bemöt författaren till Emilies samtal väl å mina vägnar; jag
använder hans metod med den äldste af mina sonsöner, och
det lyckas mycket bra.» Författaren var, som man vet, fru
d’Epinay, och »Emilie» var en lefvande person, Emilie de
Belsunce, fru d’Epinays dotterdotter, som hon uppfostrat.
Det var början till det intresse Katarina hyste för denna
familj, som för öfrigt längre fram blef den kejserlige
förtrognes adoptivfamilj. Vi skola en annan gång återgå till
detta ämne, då vi tala om kejsarinnans förhållande till sina
korrespondenter.
Katarina var, som vi redan berättat, den bästa och
kärleksfullaste farmor. Mellan 1780 och 1784 spelade hon
verkligen för sina sonsöner en skollärarinnas roll och hade
ofta, måhända vägledd af sin varma kärlek, förträffliga idéer
beträffande deras uppfostran. Då Grimm undrade, hvad man
skulle lära dem eller icke, svarade hon: »Hvad Alexander
beträffar, skola vi öfverlämna honom åt sig själf. Hvarför
skall ban tänka och veta precis som man har tänkt eller
hvad man har vetat före honom? Att lära sig är icke svårt,
men enligt min åsikt måste ett barns hufvud och intelligens
vara utvecklade, innan man gör honom hufvudyr med
misch-masch från det förflutna, och af detta miscbmasch måste
man tänka ut hvad man skall bibringa honom. Herre
Gud, hvad naturen icke gör kan ingen undervisning göra.
men undervisningen kväfver ofta den naturliga
begåfnin-gen.» Ännu två år därefter återkom hon till samma idé,
som hon enligt sin vana öfverdref: »Det är någonting
egendomligt djupt som spirar i denne bytings hufvud» (den
blifvande kejsar Alexander I), »och därtill är han mycket
gladlynt; också är jag mycket angelägen att icke tvinga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
